Sveriges mest sålda suröl, nu på burk!

Tropic Thunder heter Sveriges mest sålda suröl och idag så lanseras ölet, för första gången på Systembolaget, på burk Lackad burk!

– Äntligen, säger Dugges Bryggeris VD och grundare Mikael Dugge Engström och slår ihop händerna. Det har varit en lång resa från att företaget bestämde att investera i en burklina till att den stod på plats och producerade. Och, en ännu längre resa innan de lackade burkarna till de syrliga ölen Tropic Thunder och Mango Mango Mango var på plats.

– Det är lite annat att ta fram en lackad burk än att ta fram etiketter, säger kommunikationsansvariga Tomas Halberstad och fortsätter. Först är det volymkravet. Du måste kunna köpa så sjukt många burkar innan tillverkaren låter dig lacka. Sen är det själva lackeringsprocessen och tekniken de använder sig av. Helt annorlunda från vad vi är vana vid. Men, nu är vi här och nu är allt klart. Och, det ser grymt ut!
För Dugges så var beslutet att byta till burk lätt – inte bara för ölerna Tropic Thunder och Mango Mango Mango, utan för i stort sätt alla produkter.

– Allt pekade oss mot burk. Marknaden, Systembolaget, kvalitet, säger säljansvarig Ola Dugge Engström. Det skadar inte heller att materialet går att återvinna, näst intill i oändlighet och att burken väger mindre än en tiondel av de flaskor vi tidigare använde oss av. Vilket sparar på både pengar, genom färre transporter och klimat, fyller Mikael Dugge Engström i.


Stor klimatvinst om mer byggavfall återvinns

Att använda återvunnet byggmaterial kan ge stora utsläppsminskningar. Det visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, där forskare har räknat fram klimatnyttan med att använda olika återvunna byggmaterial. Störst klimatnytta ger materialåtervinningen av metaller visar studien.

– Att använda återvunnet material i stället för nya innebär i princip alltid minskade koldioxidutsläpp. Den här rapporten gör det enklare för aktörer i branschen att räkna ut klimatbesparingen som det återvunna materialet innebär, säger Viveke Ihd, vd på Återvinningsindustrierna.

Materialåtervinning ger en klimatnytta i form av utsläppsminskning, för alla de undersökta materialen i studien jämfört med om jungfruliga material tas fram. Störst klimatnytta medför materialåtervinningen av metaller där utsläppen kan minska kraftigt om återvunnet material används.

– Materialåtervinning av till exempel metaller kräver mindre energi än produktion från jungfruliga råvaror. Om man använder återvunna material sparas därmed stora mängder energi vilket kan minska de totala klimatutsläppen per vikt, säger Jurate Miliute-Plepiene, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rapporten visar att avfallstransporterna generellt sett har en relativt liten klimatpåverkan på de totala utsläppen per ton insamlat avfall. För aluminium går det att köra materialet mer än två gånger runt hela jorden innan materialåtervinningen övergår från att vara en klimatnytta till att bli en klimatpåverkan.

– Att använda återvunnet material när det är möjligt måste bli en självklarhet, inte minst för upphandlare, arkitekter, fastighets- och byggföretag. Inom återvinningsindustrin vill vi se en utökad sortering till återvinning av alla byggmaterial.

Ladda ner rapporten: Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall


LME kan förbjuda rysk metall

Text av Torbjörn Larsson

Enligt källor som Reuters har pratat med överväger London Metal Exchange (LME) att förbjuda rysk metall i sina system. Det finns inga sanktioner mot rysk metall idag, men enligt Reuters undviker vissa köpare Rusals aluminium, medan andra säkrar prisrabatter.

Vi har pratat med vår metallbörskrönikör Anders Ohlsson vad detta innebär för marknaden.

Metallbörsen i London överväger att stoppa handel och lagring av aluminium i deras system, vad betyder det i praktiken? 

Det är alltså så att många av de större metallanvändarna redan idag drar sig för att köpa ryskproducerad metall, men att de samtidigt inte har någon realistisk möjlighet att helt avstå då metallen behövs. Problemet med tillgång nu, är ju att de höga energipriserna tvingat många västproducenter att dra ned på produktionen. Vi står därför inför en potentiellt väldigt tight fysisk marknad om vi tittar ett kvartal eller så framåt.

Hur kommer detta påverka aluminiumpriset? 

Rent logiskt sett så bör detta driva upp priset på den underliggande referensnoteringen på LME. Dock kan motsatsen inträffa om, och det är ett stort om, den fysiska marknaden i stället bryter sig fri ifrån den finansiella marknaden och istället flyttar prisfokus till den fysiska marknaden. Vi har genom åren tidigare sett detta hända på metaller i tider av tight fysisk marknad och kraftig backwardation på LME. Vid sådana tillfällen kan intresset för referenspriset svalna då inga/väldigt få längre handlar finansiellt. Cashpriset kan då bli högt på grund av den låga likviditeten, men priserna för framtida leverans kan falla. Vi har även i närtid på aluminium sett hur premierna på metall kraftigt har gått upp samtidigt som LME priserna har backat.

Hur råder du svenska aktörer att agera? 

Jag har under hela det ukrainska kriget sagt att man bör se till att man har metall hemma, eller prissatt och på väg in, detta då man aldrig vet vad som kommer att ske nästa dag. Priset för att säkerställa att man har material jämfört med att vänta är att ses som en försäkringspremie. Jag varnade i våras för att det fanns risk för sanktioner mot Rusal, nu kanske det blir ett faktum så rådet om att ha metall i ladorna står fast.

Under torsdagen steg Benchmark-aluminiumpriserna på LME, världens största marknad för industriella metaller, med 8,5 % till 2 305 USD per ton.


Sveket mot industrin

Text av Torbjörn Larsson

När detta skrivs sitter Ulf Kristersson och regeringsförhandlar under ett stort hemlighetsmakeri. Samtidigt så har vi en hårt pressad industri som inväntar den nya regeringens besked om vilka åtgärder man ska vidta för att lösa energipriserna, en skyhög inflation och annalkande lågkonjunktur.

Elkrisen hotar industrins gröna omställning. Politiken har inte presenterat någon nykter plan för hur svensk industri ska klara av att ställa om till fossilfri produktion samtidigt som elkostnaderna skjuter i höjden.

Storsatsade på grön omställning

Vi har tidigare skrivit om Lundbergs Pressgjuteri ( läs artikel här) som investerat i induktionssmältning. En satsning som skulle ge både en kostnadsbesparing på 40 % och kraftigt sänkt fotavtryck.

Trots fulla orderböcker har energikrisen drastiskt förändrat situationen för Lundbergs Pressgjuteri. För att klara av situationen har företagets vd och ägare Cajsa Lundberg inte tid att invänta en ny regering.

– Politiken har svikit oss genom att inte lösa de skenande elpriserna. Vi har inte råd att sitta och invänta en regeringsbildning, beslut måste fattas omedelbart, säger Cajsa.

– Det är politikens oförmåga att fatta beslut som sätter en hel industri i denna situation. Den gröna omställningen kastas 15 år tillbaka i tiden, menar Cajsa Lundberg.

Svensk industriproduktion är på spel…

Lundbergs Pressgjuteri är inte ensamma, det höga elpriset drabbar alla – oavsett bransch. Ett annat företag som har uppmärksammat elkrisen är Bo Wiger från Nya Gjuteribolaget i Bredaryd och Nya Mönsterås Metall, i sin debattartikel (läs artikel här). Den 1 september presenterade också Hydro Extrusions en unik satsning med 100 % egen producerad lokal energi (läs artikel här).

…och hela Europa

Sedan oktober 2021 har Europa varit tvungen att stänga eller stoppa 50 % av sin primära aluminiumproduktion (1.1 miljoner ton/år) på grund av de skyhöga energipriserna. Inför EU:s transport- och energiråd den 9 september uppmanade den europeiska branschorganisationen European Aluminium både europeiska och nationella beslutsfattare att skyndsamt genomföra åtgärder på kort och medium lång sikt (läs mer här).

Sätt fokus på kort sikt

I Sverige behövs inte mer el på kort sikt (4 månader). Idag exporterar vi 20–25 procent av all el som produceras. Genom att debattera vindkraftverk och kärnkraft har politikerna dribblat bort den mest akuta frågan – hur löser vi dagens problem!

Om inte den nya politiska ledningen snabbt tar fram en lösning är risken överhängande att de företag som har börjat att flytta hem delar av sin produktion snart vänder tillbaka mot Asien.


Unik satsning med 100 % lokalproducerad energi

I samband med återstarten och invigningen av press 2 i Sjunnen, torsdag 1 september, offentliggjorde Hydro Extrusions sin satsning på ”Greener Sweden” – ett energiomställningsprojekt där Hydro kombinerar vattenkraft, solenergi, batterilagring (BESS; Battery Energy Storage Solutions), vindkraft och vätgasproduktion.

I fas 1 planeras en omfattande solpanelsinstallation (tak och markbaserad) färdigställas, BESS installationer på flera siter och ett stort energieffektiviseringsprojekt kommer genomföras tillsammans med intelligent kraftstyrning.

I fast två, 2025+, kommer lokal vätgasproduktion påbörjas, inklusive ”fuel switch” i omsmältverket i Sjunnen (ersätter gasol) samt lokal vindkraftsetablering inledas.

– Vårt mål med Greener Sweden är att helt eliminera CO2-utsläpp från vår tillverkning säger Jonas Bjuhr, VD Hydro Extrusions Sverige.

Hydro har två viktiga strategiska inriktningar: Stärka sin position inom låg CO2-aluminium och växla upp inom lokalproducerad förnyelsebar energi.

– Hydro ska fortsätta att leda vägen inom hållbar aluminiumproduktion och vara en positiv kraft på ett lokalt plan. Vi minskar hela tiden våra utsläpp och återvinner mer skrot, men det räcker inte. Nästa steg är att utvidga perspektivet med mer grön energi från närområdet. För att kunna motverka klimatkrisen och göra mer med mindre, så krävs flera olika insatser på bred front. När man säger ja till förnybara energikällor, så möjliggör man också industrins klimatomställning och säkrar arbetstillfällen, säger Jonas Bjuhr, VD Hydro Extrusions Sverige.

Hydro Jonas Bjuhr
Klimatfrågan handlar inte bara om att minska utsläppen så mycket som möjligt. Det handlar också om att öka konkurrenskraften för företagen och skapa nya möjligheter lokalt. Våra satsningar på omsmältning i Sjunnen är ett bra exempel på det. En snabbare och smartare omställning är något positivt som gynnar hela samhällen och näringslivet på de platser där vi verkar. Alla vinner på det, säger Jonas Bjuhr, VD på Hydro Extrusions Sverige.

Ett stort antal kunder, medarbetare och lokala politiker hade samlats på Hydros verksamhet i Sjunnen och där nyheten mottogs positivt.

– Det är superspännande att vara en del av en koncern som satsar och vill utveckla förnyelsebar lokal energi avslutar en nöjd Jonas Bjuhr.


Sveriges el-områden hotar klimatomställningen och våra små och medelstora företag

Nu krävs snabba politiska beslut att ta bort uppdelningen av Sverige i fyra el-områden! Företagen i Elområden 3 och 4 blöder. Tvingas de stänga hamnar produktionen utomlands vilket betyder mångfalt större klimatpåverkan från såväl produktion som transport. Dessutom minskar den klimatnytta som den svenska exporten genererar till följd av undanträngning av smutsigare produktion i andra delar av världen.

Sveriges lokalisering med långa transporter för export av produkter och import av förnödenheter har hittills kompenserats av relativt sett låga el-priser och säker tillgång på el. Detta är nu ett minne blott. Ett antal politiska beslut under årens lopp har resulterat i den situation vi nu befinner oss i. Det är mänskligt att fatta fel beslut och konsekvenserna kan inte alltid överblickas. Men om Sverige skall kunna bli det första fossilfria välfärdslandet måste det till kraftfulla åtgärder nu.

Styrningen och ansvaret för Sveriges energipolitik måste återtas av våra politiskt folkvalda. Nu behövs krafttag och enighet i Sveriges regering och riksdag för att Sveriges tid som industrination inte skall vara till ända. Hur skall vi bli fossilfria om vi i stället skall importera detaljer och produkter som tillverkats med fossil energi? Hur skall vi vara ett välfärdsland utan exportinkomster?

Valår eller inte  nu krävs ett beslut omgående och ett antal fler före årsskiftet. Utredandets tid måste vara förbi. Kunskapen finns och effekterna av felaktiga beslut ser vi nu.

Under våren behövs ett beslut att återgå till den situation vi hade för 10 år sedan dvs. med ett gemensamt el-område för hela Sverige. Detta frångicks med två argument:

  1. Mindre prisökningar i EO 3 och 4 skulle ge incitament för att bygga ny elproduktion i södra Sverige. Detta har inte lyckats. Produktionen idag är på samma nivå som då.
  2. För att blidka Danmark och EU-kommissionen som, efter stängningen av Barsebäck, ansåg att Sverige förhindrade överföring av el till Danmark. Detta argument håller inte heller.
    Man krävde inte fyra el-områden utan bättre tillgång på el dvs. en utbyggnad av överföringskapaciteten norr/söder genom Sverige. Fyra el-områden var alltså ett svenskt påfund för att slippa förstärka stamnätet. Resultatet ser vi nu i prisskillnaderna mellan norr och söder i Sverige liksom den uppkomna konflikten med Finland.
    Ett Finland som för övrigt klarar sig bra med att vara både ett EU-land med enbart ett el-område. Ingen EU-kommission som ifrågasätter här. Se och lär.

Fram till årsskiftet krävs sedan politisk enighet om ett långsiktigt och stabilt energisystem där ansvaret ligger hos de folkvalda. Det måste vara beslut som har förutsättningar att leva längre än en mandatperiod och som förhindrar extrema prisfluktuationer.

Därefter måste det föras en konstruktiv dialog med de verksamheter som idag ställer om från att använda fossila bränslen. Offentliggjorda planer resulterar i minst en fördubbling av Sveriges elbehov. Frågorna är många men om vi skall klara detta krävs att någon håller i rodret och ser till att hela elsystemet kommer att hållas i balans, att vi bibehåller landets konkurrenskraft och att risken för en gigantisk kapitalförstöring minimeras.

Sveriges metallgjuterier är avgörande för att vi skall uppnå ett cirkulärt samhälle. 80 % av metallråvaran utgörs av uttjänta produkter som varit ute i samhället, samlats in och nu återvinns till nya detaljer.

All smältning av metall är energikrävande och under årens lopp har de flesta gjuterier valt bort fossila bränslen och använder nu el. För att detta skall fungera såväl tekniskt som ekonomiskt behövs en stabil försörjning av el till ett konkurrenskraftigt pris. För att säkra stabiliteten har de flesta gjuterier arbetat med olika typer av fasta avtal vilket blir allt svårare att få till i och med de höga elpriserna.  Avtal som nu löper ut skall om möjligt förnyas. Nya avtal som kommer att resultera i förlustresultat.

Sveriges energipolitik har en direkt påverkan för våra företag Nya Gjuteribolaget i Bredaryd AB samt Nya Mönsterås Metall AB, både vad gäller klimatinvesteringar och lönsamhet.

  • Trefaldig ökning av energikostnad med nytt avtal, från 500 kkr/månad till 1 500 kkr
  • Har investerat för utfasning av gasol till uppvärmning. Nu är det ekonomiskt bättre att ha kvar gasolen.
  • Planerade investeringar för 15Mkr i klimatsmarta, energibesparande åtgärder, varav en del är solceller. Pengarna får man nu i stället betala till elbolaget, vilket innebär att investeringarna måste läggas på is.
  • Fortsätter de höga elkostnaderna tvingas man säga upp personal och stänga verksamheten.
  • Konsekvensen för vår bransch med indelning i elområden samt extrem prisfluktuation mellan dessa områden resulterar i snedvriden konkurrens inom Sverige.

Rekordnivå på leveranser när den inhemska efterfrågan ökar

Helårsresultatet för Europas aluminiumfolievalsar gjorde att 2021 avslutades rekordhögt, eftersom sektorn levererade en total tillväxt på 3,9 % jämfört med föregående 12 månader. Totalt tonnage ökade till 967 000 (2020: 931 000 ton) ledd av en fortsatt återhämtning av den inhemska efterfrågan, som ökade med 7,5 % över året och 12,8 % under fjärde kvartalet, enligt siffror från European Aluminium Foil Association (EAFA).

För leveranser av folie fortsatte trenden från Q3 med starkare tillväxt och gick upp 6 % under de tre senaste månaderna och 3,0 % under hela året. Tjockare folie avslutade året med efterfrågan som gick upp 7 % från oktober till december och nästan 6 % under året.

Exporten fortsatte att minska med nästan 15 % 2021 och effekterna av pandemin på produktions- och försörjningskedjor är ännu inte helt avvecklade. Men de kompenserades mer än väl av europeiska leveranser. Nu, med kriget i Ukraina förväntas ytterligare störningar. Pandemi och försörjningsbrist, såväl som stigande energikostnader, kommer sannolikt att ge ökade priser på de flesta råvaror under 2022.

Bruno Rea, ordförande för EAFA Roller Group är ändå nöjd över utvecklingen på europeiska marknaden.

– Detta är en stark uppsättning siffror som visar motståndskraften i den inhemska efterfrågan. 2021 hade många utmaningar. Den dramatiska ökningen av energikostnaderna fortsätter också att påverka. I kombination med höga och mycket rörliga råvarupriser kan kreditförsäkringen bli otillräcklig, i synnerhet för våra små och medelstora kunder, säger Bruno.

– Efterfrågan på aluminiumfolie i Europa är dock fortsatt stark med volymer som kompenserar för nedgången i exporten. Vi får vänta och se hur kriget i Ukraina och de fortsatta effekterna av pandemisituationen ger för efterfrågan och utbudsmönster 2022. Men branschen är generellt positiv om marknadsutsikter framöver och ser ut att behålla momentumet sett under större delen av 2021, avslutar han.


Prenumerera på Aluminium Scandinavia

Nyhetsbrev

Få vårt nyhetsbrev med information om forskning, nyheter och reportage från företag, mässor och konferenser m.m. - direkt till din e-post! Starta din kostnadsfria prenumeration genom att fylla i din e-postadress nedan!