Aluminiummässan flyttas

Världens ledande mässa för aluminiumindustrin, planerad till 18-20 maj 2021, i Düsseldorf, Tyskland, flyttar fram datumet till 28-30 september. Det är den pågående Covid 19-pandemin som är orsaken.

Fokus för utställningen i september kommer att vara en kongress som arrangeras i samarbete med den tyska aluminiumorganisationen Gesamtverband der Aluminiumindustrie e.V. (GDA) och kommer att fokus på aluminiumindustrins framtid.

– Vi är övertygade om att de nya datumen kommer att ge oss möjlighet att säkerställa ett säkrare evenemang och ge våra utställare och besökare mer tid att planera sin närvaro, säger Benedikt Binder-Krieglstein, VD för Reed Exhibitions.

– Det är viktigt för oss att ta ytterligare en uppgång med evenemanget i september och erbjuda vår bransch en framträdande scen för branschdialog med ALUMINIUM, tillade Marius Baader, vd för Gesamtverband der Aluminiumindustrie e.V. (GDA). Vi behöver akut denna plattform. Efter att våra marknader kollapsade förra året på grund av Coronavirus-pandemin, behöver vi utbytet för att diskutera viktiga ämnen och driva industrin framåt, avslutade Marius Baader.

Den europeiska branschorganisationen European Aluminium ser också fram emot att mässan kommer att arrangeras.

– Aluminiumindustrin är fortfarande inriktad på att övervinna krisen. Dessutom står vi inför utmaningen att fortsätta driva omvandlingen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi i Europa. Aluminiummässan i ett anpassat format kan ge ett viktigt bidrag till detta, säger Dr. Gerd Götz, generaldirektör för European Aluminium.


Här är Plåtprisets sex finalbidrag

Det är en brokig och inspirerande samling byggnader som nu har nominerats till Plåtpriset 2021. Främst när det kommer till färg, form och struktur men också när det gäller byggnadernas syfte. Juryn imponerades av väl genomtänkta och smakfullt utförda lösningar och ser dessutom en framåtanda som är extra välkommen i dessa tider. Plåtslageriarbetet till fyra av de sex byggnaderna har utförts av medlemsföretag i Plåt & Ventföretagen och dessa är LW Sverige, Kembel Tak & Fasad plåtslageri, Upsala Plåtslageri samt Göteborgs Förenade Plåtslageri.

– Årets finalister har alla en inneboende optimistisk framtidstro, vilket känns fantastiskt härligt, säger Andreas Forsberg, medlem i Plåtprisets jury.

Plåtpriset delas ut i syfte att uppmuntra och hylla innovativt och hållbart byggande. Priset tilldelas en svensk arkitektbyrå som under 2020 färdigställt en byggnad på svensk mark, där plåtfasadens möjligheter har tillvaratagits och maximerats utifrån aspekterna form, funktion, innovation och miljö.

Vinnaren av Plåtpriset 2021 kommer att koras i en livesändning den 18 mars. Programmet leds av Kristin Kaspersen och förutom en presentation av finalisterna samt prisutdelning, kommer det även att bjudas på ett personligt samtal med arkitektikonen och Pritzkerprisvinnaren, Thom Mayne.

– Vi låter dessutom fler innovativa och kloka arkitekter runt om i världen dela med sig av tankar kring pandemins påverkan på världsarkitekturen samt vad vi kan vänta oss av framtidens hållbara metallfasader, berättar Åsa Ragnarsson, vd på Far From Standard som arrangerar Plåtpriset och PLÅT21.

FAKTA
Var: Digitalt
När: 18 mars
Tid: 14:00 – 15:00
Anmälan:
Evenemanget är kostnadsfritt och riktar sig till arkitekter och beslutsfattare inom byggbranschen.
Föranmälan krävs, registreringen stänger klockan 16 den 16 mars.
Läs mer på:
plåt21.se

Plåtpriset 2021 sponsras av Svensk Byggplåt. En branschorganisation som Plåt & Ventföretagen är medlemmar i.

FINALISTERNA I PLÅTPRISET 2021

P-huset Dockan
Plats: Västerås
Arkitektbyrå: FOJAB
Ansvarig arkitekt: Anders Eriksson Modin
Arkitekt med gestaltningsansvar: Petra Jenning
Plåtmaterial: Aluminium, kompositpanel
Plåtslageriarbete/plåtmontage: LW Sverige AB
Byggherre: Västerås Parkering AB
Byggentreprenad: NCC

Fisksätra Folkets Hus
Plats: Fisksätra
Arkitektbyrå: Sandellsandberg arkitekter
Ansvarig arkitekt: Thomas Sandell
Plåtmaterial: Färgbelagd stålplåt
Plåtslageriarbete/plåtmontage: Kembel Tak & Fasad plåtslageri AB
Byggherre: Stena Fastigheter AB
Byggentreprenad: Novogruppen

Ten Hotel
Plats: Upplands Väsby
Arkitektbyrå: Andreas Martin-Löf Arkitekter
Ansvarig arkitekt: Andreas Martin-Löf
Plåtmaterial: Färgbelagd stålplåt
Plåtslageriarbete/plåtmontage: Upsala Plåtslageri AB
Byggherre: Junior Living
Byggentreprenad: MFH Bygg AB

LÅMA, Långedrag Modern Art
Plats: Västra Frölunda
Arkitektbyrå: STEG Arkitekter
Ansvariga arkitekter: Karolina Hegen, Caroline Ekberg och Jenny Stening
Plåtmaterial: Aluminium
Plåtslageriarbete/plåtmontage: Göteborgs Förenade Plåtslageri
Byggherre: Lena Hedlund och Kjell Zackrisson
Byggentreprenad: BRJ entreprenad

Synvillan
Plats: Eriksberg Hotell & Safaripark
Arkitektbyrå: Sandellsandberg arkitekter
Ansvarig arkitekt: Thomas Sandell
Plåtmaterial: Rostfritt stål
Plåtslageriarbete/plåtmontage: PMB Sverige AB
Byggherre: Eriksberg Vilt & Natur
Byggentreprenad: PMB Sverige AB

Cykelparkeringshus Gamlestads Torg
Plats: Göteborg
Arkitektbyrå: Sweco Architects
Ansvariga arkitekter: Malin Landh och Pekka Leppänen
Plåtmaterial: Aluminium
Plåtslageriarbete/plåtmontage: Skanska Sverige AB
Byggherre: Trafikkontoret Göteborg
Byggentreprenad: Skanska Sverige AB (Utförandeentreprenad)


BMW Group når milstolpe mot minskade utsläpp – aluminium produceras med solenergi

BMW Group börjar använda aluminium som producerats med solenergi, vilket kommer bidra till att en stor del av utsläppsmålen för leverantörsnätverket kan uppnås. Man tar även till ytterligare åtgärder för att skydda kritiskt råmaterial, och har satt mål för att skapa en cirkulär ekonomi genom att återanvända resurser.

BMW Group har uppnått en viktig milstolpe längs vägen mot målet att sänka koldioxidutsläppen från leverantörsnätverket med 20 procent fram till 2030. Från och med nu börjar man med inköp av aluminium som producerats med solenergi. Tillverkningen av aluminium är mycket energikrävande och därför har användningen av förnybar energi, som solenergi, stor potential att minska koldioxidutsläppen.

Vi strävar efter att vara ledande inom hållbarhet och att uppnå våra hållbarhetsmål på ett systematiskt sätt. Genom att använda förnybar energi kommer vi att kunna nå över hälften av alla koldioxidmål för leverantörsnätverket. Att använda solenergi för att producera aluminium är ett stort steg i rätt riktning, säger Dr. Anders Wendt, styrelseledamot i BMW AG, ansvarig för inköp och leverantörsnätverk.

Det aluminium som produceras med solenergi ska användas för att tillverka karosser och drivlinekomponenter, inklusive delar som behövs för elektriska drivlinor. Eftersom e-mobiliteten tar fart kommer aluminium att bli allt viktigare som ett lättviktsmaterial som kan kompensera batteriernas tunga vikt i elektrifierade fordon.

BMW Group strävar efter att ha mer än sju miljoner elektrifierade fordon på vägarna 2030, där två tredjedelar ska vara helt elektriska. Omställningen mot e-mobilitet innebär att koldioxidutsläppen från fordonens livscykel i första hand kommer från leverantörsnätverket och inte vid användningsfasen. Eldrivna fordon har ett mycket lägre koldioxidutsläpp vid användning men att producera battericeller och aluminium är mycket energikrävande. Om det inte sker några förändringar kommer koldioxidutsläppen per fordon öka med mer än en tredjedel till 2030. BMW Group vill inte bara stoppa denna trend utan även vända på den – och till och med sänka koldioxidutsläppen per fordon inom med 20 procent från 2019 års nivåer.

Solenergi i öknen förser tillverkningen med förnybar energi

BMW Group har sedan tidigare ett långvarigt leverantörsavtal för primäraluminium med Emirates Global Aluminium (EGA). EGA är det första företaget i världen som också använder solenergi för kommersiell produktion. Ursprungligen kommer de endast att leverera till BMW-koncernen. Elen som används för att producera aluminium hämtas från en solcellspark i öknen utanför Dubai.

Ansvarsfull användning av naturresurser

BMW Group har även tagit till ytterligare åtgärder för att skydda kritiskt råmaterial, med mål satta för att avsevärt öka andelen återvunna resurser, så kallat sekundärt material, till 2030 och på det sättet använda råvaror flera gånger – i en cirkulär ekonomi. Användningen av återvunna råvaror minskar koldioxidutsläppen väsentligt och det sparar också naturresurser.


Banbrytande forskning om additiv tillverkning med processen EB-PBF i legering 718

Flyg- och rymdindustrin, fordonsindustrin, försvarsindustrin och medicinteknisk industri. Det är några branscher som kan ha nytta av Paria Kamiris banbrytande forskning om pulverbäddsbaserad additiv tillverkning med elektronstråle (EB-PBF) i superlegering 718. Hon förklarar hur processen kan användas mer effektivt för att producera flera delar med bättre egenskaper. Och hon har utvecklat nya strategier för att skräddarsy produkters mikrostruktur och på så vis förbättra deras egenskaper.

Industrins intresse för pulverbäddsbaserad additiv tillverkning med elektronstråle som energikälla har ökat lavinartat de senaste tio åren. Att tillverka produkter med denna lager-på-lager-princip har många fördelar och skapar helt nya möjligheter för tillverkningsindustrier inom många branscher.

– Med additiv tillverkning blir det till exempel möjligt att producera lättare och mer komplexa komponenter i en-stegs-process. Det ger bland annat effektivare och mer miljövänliga flygmotorer, säger Paria Karimi som försvarade sin avhandling på Högskolan Väst i december.

Paria har fördjupat sig i hur pulverbäddsbaserad additiv tillverkning med elektronstråle fungerar vid produktion av komponenter i superlegeringen 718 – ett material som är högintressant för flyg- och rymdindustrin. Processen är också intressant för andra branscher som tillverkar skräddarsydda komponenter i små serier, exempelvis medicinska implantat. Om man kan utveckla tillverkningsprocessen optimalt finns oerhört mycket att vinna både i produktionstid och materialkostnader.

Komplex produktion i en och samma process

– Målet med additiv tillverkning är att kunna producera mer komplexa, lättare och starkare komponenter i en och samma process. Idag görs tillverkningen fortfarande i flera steg och ofta krävs någon form av efterbehandling, vilket är både tidskrävande och kostsamt.

Paria har genomfört sin forskning i fyra steg. Inledningsvis undersökte hon hur mikrostrukturen och defekter hos legering 718 utvecklas och bildas under tillverkningsprocessen. Därefter studerade hon hur materialets mikrostruktur påverkas beroende på position på byggplattan, eftersom en av de främsta fördelarna med EB-PBF är att man kan bygga flera delar samtidigt.

Genom en lång rad tester har hon undersökt hur tätt de olika komponenterna kan byggas, hur höga de kan vara, och så vidare, utan att deras egenskaper förloras. Dessutom har hon ägnat mycket tid åt att hitta rätt processparametrar för att på så vis minimera defekter hos materialet.

Mer flexibelt konstruktionsarbete

– Slutligen har jag undersökt hur man kan skräddarsy specifika egenskaper hos metallen genom att styra olika processparametrar vid tillverkningen. Det var nog den svåraste och samtidigt den roligaste delen av mitt arbete.

– Jag har utvecklat strategier som gör det möjligt att designa mikrostrukturen så att legeringen får mer homogena egenskaper. Det innebär att metallen beter sig mer likartat oavsett vilka belastningar den utsätts för. Detta kan ge stora fördelar för tillverkare av flygmotorkomponenter eftersom det ger dem större flexibilitet i konstruktionsarbetet.

Paria nämner att det kvarstår en del utmaningar vad gäller egenskaper på färdiga komponenter tillverkade med EB-PBF. Ett exempel är att ytskikten kan behöva efterbearbetning.

– Kraven på finish ser förstås olika ut beroende på vad komponenten ska användas till. Men generellt kan man säga att den här typen av additiv tillverkning än så länge inte levererar en hundraprocentig finish på produkten.

Värdefull input från industriföretag

I det stora forskningsprojekt som Parias arbete är en del av, SUMAN-Next, har andra forskare undersökt lämpliga tekniker för efterbearbetning. Forskarteamet har arbetat i nära samarbete med GKN Aerospace, Sandvik Additive Manufacturing, Arcam-EBM och Siemens Energy.

– Vi träffades regelbundet för att presentera resultat och industriföretagen gav oss forskare värdefull input.

Under doktorandstudierna arbetade Paria några månader på Waterloo University i Kanada i ett forskarteam som också är inriktat på pulverbäddsbaserad additiv tillverkning.

– Det var spännande och lärorikt att ta del av deras forskningsarbete och möta nya personer som också har stor passion för sin forskning.

Mycket har hänt i Parias liv det senaste året. Bara 47 dagar före disputationen födde hon en flicka och strax därefter fick hon en post-doc-tjänst på Waterloo University. I april flyttar hela familjen till Kanada.

– Jag ser mycket fram emot att forska vidare tillsammans med det kanadensiska teamet. Uppdraget skiljer sig en hel del från det jag forskat om hittills, men det finns gemensamma nämnare. Här ska jag titta närmare på additiv tillverkning med både elektronstråle och laserstråle som energikällor och med material som aluminium och titan.

Länk till Paria Karimis avhandling: ”Electron beam-powder bed fusion of Alloy 718: Effect of process parameters on microstructure evolution


Årets julklapp gör en insats för klimatet

Årets julklapp, stormköket, är en räddare i nöden för naturälskare. Nu har Trangia, originalet bland stormkök, tillsammans med Sweco sett över hur produkten kan bli ännu mer klimatsmart. Redan idag består stormköket av 50 procent återvunnen aluminium, men kartläggningen visar att en ytterligare ökning av återvunnen aluminium skulle kunna minska klimatavtrycket avsevärt.

Med hjälp av standardmetoden Greenhouse Gas Protocol, som används för att förstå, beräkna och hantera utsläpp av växthusgaser, har Sweco och Trangia har kartlagt Trangias klimatavtryck.

– Vi har räknat på allt vi kan komma på när det gäller direkta och indirekta utsläpp. Inköp av material och tjänster, pelletsförbränning vid tillverkningen i fabriken, transporter och distribution, avfall och de anställdas klimatpåverkan när de tar sig till jobbet, säger Olov Berglund, energi och miljöingenjör på Sweco.

Resultaten i kartläggningen är tydliga. Fördelningen av klimatavtrycket visar att den dominerande källan är inköp av aluminium, som står för nästan 81 procent. Idag använder Trangia aluminium som består av 50 procent återvunnen aluminium. Genom att öka andelen återvunnet material i produkterna kan klimatavtrycket minskas med upp till 50 procent.

– Det är något som vi tittar närmare på nu, att jobba mer med återvunnen aluminium och balansera det mot bibehållen kvalitet. Genom kartläggningen har vi fått en bra bild av nuläget och vad vi kan fokusera på för att bli bättre. Som en direkt effekt av kartläggningen ska vi också klimatkompensera för vår lastbilstransport hos fraktbolagen från och med 2021, säger Magnus Rydell, vd på Trangia.

Klimatpåverkan per producerat kök är 14,2 kg CO2e (2019). Med en tillverkning på nästan 100 000 kök om året, och ett ökat intresse i samband med stormkökets utnämning till Årets Julklapp 2020, kan insatserna göra en avsevärd skillnad för klimatavtrycket.


Tareq Taylor först i världen med cirkulär stekpanna

ONEPan är världens första cirkulära stekpanna. Nu finns den på marknaden och fördelarna är många.

En högpresterande stekpanna med bättre resultat i matlagningen.

Snabbare tillagning och därmed minskad energiåtgång.

Återvunnet material och en win-win ekonomi.

Svensk tillverkning och inte minst ett unikt retursystem.

Miljö, ekonomi och gastronomi i en hållbar förening.

– När däcken på bilen är slitna byter vi däcken, inte bilen, säger Tareq Taylor. Den stunden stekpannan börjar bli sliten returnerar kunden den till Kitchenware by Tareq Taylor och får en annan, likadan nymålad stekpanna i retur till en lägre kostnad. 

I vår cirkulära modell genomgår den slitna stekpannan en unik process som återställer den i nyskick för att få ett nytt liv i ett annat kök.

– Det betyder att livslängden blir avsevärt mycket längre för själva stekpannan eftersom det är ytan som fräschas upp, förklarar han.

Istället för att använda nya resurser, producera produkter, använda och sedan kasta dem efter användning, förblir produkter och material använda så länge som möjligt innan de omvandlas till nya produkter. Resultatet blir att avfallsberget minskar, liksom skadliga effekter på miljön.

ONEPan är tillverkad av återvunnen aluminium och rostfritt stål, helt utan hälsofarliga ämnen.

Ytbeläggningen är en högteknologisk keramisk beläggning tillverkad utan PFAS-ämnen och farliga plaster. Tillverkningen sker i Småland.

– Som kock har mitt intresse alltid varit för det som lagts på stekpannan. Färska, schyssta råvaror. Nu vill jag även fokusera på de material som maten lagas på, berättar Tareq Taylor.

– Det måste vara en hållbar helhet för att resultatet ska bli det bästa! Så att vi alla känner glädje och trygghet i samtliga led.

ONEPan kommer i butik inledningsvis att säljas online genom Bagaren och Kocken.

Läs mer på www.onepansweden.com eller www.kwbtt.com


En pionjär och nestor fyller 90 år

Text av Mats Jonson

Lars Bergenhem en av grundarna av SAPA, numera Hydro, i Vetlanda fyller 90 år. SAPA:s historia är en unik framgångssaga om två unga chalmerister, Lars Bergenhem och Nils Bouveng, som kommer till Vetlanda och startar ett företag som växte till ett världsledande företag inom aluminiumprofiler. Lars som arbetat med aluminium i USA redan under 50-talet förde med sig idén om att starta ett oberoende pressverk för aluminiumprofiler i Sverige.

Lars är vid 90-års ålder en vital man med en 40-årings hjärna och nyfikenhet, parat med den äldres mogna erfarenhet vad gäller ledarskap, drivkrafterna hos människor och företagandets villkor. Han har ännu en öppen syn på hur samhället förändras och har anpassat sig till den nya tidens teknik och digitala värld. Han är dagligen aktiv i företagsanalyser och hur man på bästa sätt förvaltar kapitalet i en turbulent värld.
Lars ledde ”Det annorlunda företaget” till 1977 då företaget gått över i Gränges aluminiums ägo. Det värdefulla med SAPA enligt de nya ägarna ”är just entreprenörskulturen eller SAPA-andan”, som man önskade införa genom fusionen med de äldre bruksdelarna i det nya större SAPA.
Till SAPA-andan hörde öppenhet mot de anställda, tilltro till individen, stark marknadsorientering med kundfokus och ett tydligt lönsamhetstänkande. Till kulturen hörde även långsiktighet i planeringen med rullande femårsplaner. Detta sätt att leda företag var nytt på 60-talet.

SAPA blev också groddföretaget. Ur denna kreativa miljö skapades nämligen flera nya företag kring aluminium och dess förädling av tidigare medarbetare. Ett sådant företag var ProfilGruppen i Åseda som jag tillsammans med några tidigare SAPA-anställda startade 1981.

Den småländska regionen kom att präglas alltmer av aluminiumindustrin som expanderade både vad gäller förädlingsverksamhet och nya produkter i aluminium. Man talade även i den nationella pressen om det småländska aluminiumriket. Detta beseglades kring millenieskiftet då de stora företagen, länen och de småländska kommunerna startade ett stort klusterprojekt, Aluminiumriket. Aluminiumriket som skulle stimulera tillväxten i regionen omfattade ca 500 företag med ca 8000 anställda.
Framtidssatsningen på aluminium i regionen kring slutet av 90-talet omfattade även etableringen av ett nytt riksrekryterande gymnasium för Aluminiumteknik i Åseda samt en yrkeshögskola i Vetlanda med liknande inriktning.

Källan och ursprunget till det småländska aluminiumriket är den framtidstro till aluminium och det entreprenörskap som Lars Bergenhem stod för 1963.

I trivselgruppen SAPA old boys träffas några av oss fortfarande kring Lars och delar minnen från de glada och framgångsrika åren.


Prenumerera på Aluminium Scandinavia

Nyhetsbrev

Få vårt nyhetsbrev med information om forskning, nyheter och reportage från företag, mässor och konferenser m.m. - direkt till din e-post! Starta din kostnadsfria prenumeration genom att fylla i din e-postadress nedan!