Hydro utökar kapaciteten för hållbar aluminiumproduktion i Sjunnen

Pressverksamheten startas upp igen för att möta en kraftigt ökad efterfrågan på aluminiumprofiler

Den tidigare nedlagda aluminiumpressen i småländska Sjunnen får nytt liv. P2, förkortning för Press 2, kommer återigen att vara i drift framåt hösten och därmed öka Hydro Extrusion Sveriges kapacitet för aluminiumprofiler producerade på delvis återvunnet aluminium med ca 20%. Beslutet bygger främst på en kraftigt ökad efterfrågan på aluminiumprofiler inom i stort sett alla branscher för Hydro Extrusions.

Omstart och omsmältning
I takt med att världen har öppnat upp i spåren av Covid-19 har efterfrågan på högkvalitativa och hållbara aluminiumprofiler ökat. För att möta marknadens behov har Hydro Extrusions Sverige beslutat att starta upp den nedlagda aluminiumpressen i Sjunnen, strax utanför Vetlanda. Verksamheten kommer att vara igång från och med hösten 2021. Tillskottet av ytterligare en press gör att Hydro Extrusions Sverige ökar sin kapacitet med ca 20%. I Sjunnen ligger även Hydro Extrusions omsmältverk där aluminiumskrot smälts om till aluminiumgöt som blir till nya aluminiumprofiler i Hydros olika anläggningar. Aluminium från omsmältverket består till upp mot 90% återvunnet material, både från interna processer och slutprodukter. Hydro har tydliga visioner för framtiden med lägre utsläpp av växthusgaser och en ökad återvinning av aluminium. Satsningen på verksamheten i Sjunnen är ett led i detta hållbarhetstänk. Genom att ta emot mer tredjepartsskrot från marknaden minskar det globala utsläppet av koldioxid.

”Kapacitetsökningen gör att vi kan accelerera vår strategi att erbjuda hållbart aluminium till den lokala marknaden, öka volymerna och korta ledtiderna ytterligare. Satsningen i Sjunnen är en viktig satsning för Hydros kunder och för den lokala regionen”.

Jonas Bjuhr, VD Hydro Extrusions

Aluminium är framtidens material och ger företag nya möjligheter i allt från design till återvinning. Att vi nu kan starta upp P2 är ett kvitto på att aluminium har en viktig roll i den gröna omställningen och att våra produkter verkligen gör skillnad. Med större kapacitet kan vi korta ledtiderna ytterligare och samtidigt möta en kraftigt ökad efterfrågan och detta är ett viktigt steg som ligger helt linje med vår tillväxtstrategi, som över tid kommer att leda till fler arbetstillfällen, säger Jonas Bjuhr, VD på Hydro Extrusions Sverige.

I samband med att P2 sätts i drift i Sjunnen omorganiserar Hydro Extrusions avdelningen Profilverktyg. Samtliga medarbetare kommer att erbjudas nya tjänster vid anläggningen i Sjunnen och inom Hydro Extrusions verksamhet i och omkring Vetlanda.


Gränges – sedan 1896

Vid 1800-talets slut grundades Gränges som gruv- och tågbolag. I dag är bolaget världsledande inom alu­min­iumprodukter. Däremellan löper 125 år av svensk samhällshistoria, förknippat med järnvägar, gruv­brytning, rederirörelse, malmexport, bilsäkerhet och aluminium. Allt detta beskriver närings­livs­­för­­fattaren Ronald Fagerfjäll i boken ”Gränges – sedan 1896”.

Gränges är företaget som omvandlat sig själv sedan 1896 – och vars historia speglar Sveriges moderna utveckling. Gränges grundades som ett gruv- och tågbolag, och hjälpte därmed landet att förvandla malmen till välstånd. I början av 1900-talet var det Stockholmsbörsens högst värderade bolag, i mitten av århundradet var Gränges världens största malmexportör och mot slutet av 1900-talet ett dotterbolag i Electrolux-koncernen. I dag är bolaget världsledande inom aluminiumprodukter med sina främsta rötter i Finspång. Bolaget har alltid förändrats utifrån tidens krav. Dess historia är även historien om en föränderlig omvärld. Om politisk orolighet, om krig, om nya marknader och om globalisering.

Om boken

Journalisten och författaren Ronald Fagerfjäll skildrar Gränges från dess födsel i det för­indu­striella Sverige till dess plats på dagens globala marknad. Som näringslivsreporter har han följt bolaget under hela sin karriär och kan ösa ur egna intervjuer från över 50 år med bolagets ledare och medarbetare. Utöver att bygga på material ur Gränges arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria ger boken därmed även en personlig och unik inblick i Gränges färgstarka och ofta dramatiska historia.

Boken finns att beställa på https://www.naringslivshistoria.se/butiken/granges-sedan-1896-forbestallning-leverans-efter-6-maj/


Nytt utbildningskoncept från svensk metallindustri

För att möta industrins stora behov av kompetens så har metallbranschen nu tagit fram ett helt nytt koncept för sitt utbildningsmaterial. METALLKOMPETENS är ett helt nytt digitalt format för att få ut metallbranschens utbildningsmaterial.

Metallkompetens.se är en helt ny digital plattform som innehåller handböcker inom aluminium, stål och gjuteriteknik.

Med hjälp av Metallkompetens handböcker går det att lära sig mer om tillverkningsmetoden och alla processer kring de olika områdena i metallindustrin. Handböckerna är ett kunskapsstöd för dem som arbetar inom metallindustrin eller studerar ämnet, så som lärare eller studenter.
På webbplatsen så kan man kombinera utbildningspaketens befintliga texter, bilder och övrig information för att skapa sitt egen personligt sammansatta kompendium. Det är bara att välja ut de passager och bilder som intresserar mest och bäst fungerar för den utbildning som ska genomföras. Det är enkelt att plocka ihop de delar som ska vara med. Det går även att lägga till egna kapitel om det skulle behövas. Sedan kan eleverna bara gå in på metallkompetens.se och ladda ner det sammansatta utbildningsmaterialet som en pdf.

I Metallarkivet hittar du en stor blandning av dokument skapat och skrivet utav olika användare. Med Metallkompetens verktyg kan man som medlem enkelt skapa ett eget material baserat på handböcker som kan användas till utbildning av anställda vid stålföretag, elever vid gymnasie- och högskolor samt stålföretagens kunder eller helt enkelt bara för kul.

För att fylla kompetensbehovet till industrin är det viktigt att det finns tillgång på utbildningsmaterial med relevant innehåll och tilltalande format, som dessutom är lätt att uppdatera och komplettera. För att säkerställa kompetensutveckling behövs ett uppdaterat, välstrukturerat, lättillgängligt och framförallt relevant material som lockar såväl studenter som dem som redan finns i arbetslivet till studier av viktiga och relevanta ämnesområden.

Metallkomptens är en plattform som tillgängliggör och målgruppsanpassar ett relevant och uppdaterat utbildningsmaterial för metallindustrin. Utbildningsmaterialet ska hjälpa till att öka kompetensen hos både den befintliga personalen och en potentiell framtida personal inom metallindustrin.

Bakom Metallkompetens står det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material och programmets initiativtagare, branschorganisationerna Svenska Gjuteriföreningen, Jernkontoret och Svenskt Aluminium.

– Kunskapen om aluminium vid våra skolor och lärosäten är anmärkningsvärt låg, vilket vi vill göra något åt. Svenskt Aluminium har genom samarbete med medlemmar och akademi byggt upp den del som handlar om aluminium. Plattformen är ett utmärkt verktyg för alla kategorier av intresserade, som lärare, studenter och medarbetare, så att de interaktivt kan ta del av kunskap om aluminium, säger Lars-Inge Arwidson, VD för Svenskt Aluminium.

– Gjuterihandboken, som funnits tillgänglig i digital form i flera år, är ett uppskattat kompetensverktyg för personer i och utanför branschen. Med Metallkompetens kan vi nå ut till fler som är intresserade av gjutning och även gjutare kan lättare ta del av material från stål- och aluminiumindustrin, säger Jessica Elfsberg, ordförande i Svenska Gjuteriföreningens kompetensråd.

– Stålindustrin har via Jernkontorets Teknikområden byggt upp en omfattande kunskapsbank om stål. Nu har vi ett riktigt bra verktyg för att låta andra ta del av den kunskapen på det sätt som passar dem själva, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

Metalliska material är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas satsning på strategiska innovationsprogram och samlar Sveriges metallindustrier: stål, aluminium, hårdmetall, gjutstål, gjutjärn och gjutna icke-järnmetaller.

Vill du veta mer, gå in på www.metallkompetens.se


Intervju med Carl Öjerstam

Vem är du?
Jag är utbildad vid Konstfack och fick min Industridesigner MFA 1997 och startade mitt företag 1995 då jag fick ett freelancer kontrakt med IKEA sommaren mellan det andra och tredje året. Efter utbildningen blev jag anställd av IKEA i Älmhult och arbetade som anställd designer under 5 år. Vårt samarbete har dock fortsatt under åren och jag har nog idag minst 100 produkter som gått i produktion, vissa har levt länge i sortimentet. FÖRVAR ”Godisburken” (som hette RAID när den kom och då hade ett lock i djupdragen aluminium över en plast kärna) har nu firat 25 år i sortiment! Jag har parallellt haft ett stort antal kunder både här hemma men också internationellt, för att nämna några så återfinns Tupperware, BRIO, PERMOBIL, EFG, Selecta, Svenskt Ten, Kinnarps group m.m.

Hur är din kunskap generellt om aluminium och dess produktionsmetoder?
Jag har använt aluminium i följande produktionsmetoder: pressgjutna detaljer, sandgjutet, djupdraget, frästa detaljer, bearbetat från plåt med laserskärning/nibbling, extruderade profiler och sintring.

Hur har du fått din kunskap om aluminium?
Genom att ha spenderat 25 år på olika fabriksgolv i världen och ställt frågor till de som jobbar med material varje dag.

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?
Frågan är om man kan säga att aluminium är ett material då det har så olika fördelar beroende på vilken produktionsteknik man använder.
Men ett par gemensamma faktorer som är frikopplade från produktionsteknik, är att det går att göra lätta konstruktioner samt att materialet oftast inte behöver skyddas genom t.ex lack för att fungera i tänkt miljö, det är mer en fråga om att välja rätt legering!

Hur viktig är miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som designer?
Viktiga och måste alltid finnas med i varje enskilt projekt. Man kan göra produkter på tre sätt, antingen använder man så lite material som möjligt för att nå en av användaren förväntad prestanda eller så gör man produkten av förnybart material som är växtbaserat (biomassa) eller slutligen så gör man en produkt som håller så länge som möjligt och som inte heller blir omodern. Med andra ord så är det en väldigt svår uppgift som vi som formgivare ställs för i vårt yrke, lägg där till att produkten skall vara attraktiv!

Vilken relation har du till aluminium?
God!

Vilka produkter med aluminium har du tagit fram?
LOKE analyser (se artikel i Aluminium Scandinavia nr 6-2020), FIDO syrgassystem, ett antal båtar till Räddningstjänsten, ett stort antal lampor, som komponenter i stort antal möbler och andra inredningsprodukter, kastruller, grytor, ljusstakar, elbilsladdare, m.m.

Har du någon favorit bland dessa?
Egentligen inte, men självklart tycker jag LOKE analyser blev lyckad och designen verkligen speglar den banbrytande tekniken som den bär. Att den också har tilldelats ett Design S och att den även har blivit finalist i iF Design award i Tyskland känns som ett ganska solitt kvitto på att den lyfter…

Vilket /vilka företag/branscher arbetar du med när det gäller materialet aluminium?
Medtech, Defense, B2B, B2C, med andra ord över hela spektrumet.

Har du något på gång just nu med aluminium?
En ny spotlight för IKEA som kommer till våren/sommaren.

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen?
Om du anlitar rätt designer så blir det både billigare att producera samt högre försäljningsvolymer. Vilken företagsägare vill inte det?

Hur lyckas du övertyga ”dina” kunder att investera i designprocessen?
Jag jobbar inte med kunder som jag behöver övertyga. Men ett tips till er som börjat anat något, är att på samma sätt som man benämner ett inköp av ett verktyg/maskin för verktygs/maskin INVESTERING så skall man även se på design, det är en INVESTERING som kommer ge ett övertag och i slutändan avkastning!


Nytt eldrivet transportfordon

Re: Move kommer att inspirera att tänka nytt om rörlighet.

Den elektriska triken Re: Move lanseras av Hydro och Polestar. Hydro som gått samman med skandinaviska ledare inom e-mobilitet i det unika projektet Re: Move, som kommer att presenteras på SXSW (South by South West conference) under vecka 11.

På uppdrag av den kända designtidningen Wallpaper och designad av den ledande industridesignern Konstantin Grcic har Hydro samarbetat med bilmärket Polestar och det svenska elmotorföretaget CAKE för att skapa Re: Move, ett nytt, hållbart sätt att transportera och leverera varor.

Re: Move är en elektrisk trike gjord av koldioxidsnål aluminium, utvecklad som ett funktionellt transportmedel för framtidens städer.

Re: Move är innovativt både i design och konstruktion, och ambitionen är att inspirera till innovation och starta en dialog om stadsinfrastruktur och mobilitet.

Re: Move är tänkt som ett svar på hur vi måste omdefiniera den sista länken i transport och leverans av varor, så kallade ”last mile leveranser”, på ett bättre och grönare sätt. Gruppen bakom samarbetet hoppas att den kan inspirera till innovation kring e-Mobility och stadsinfrastruktur.

Med mer än 100 års erfarenhet av användning av förnybar energi och utveckling av material med lågt koldioxidavtryck är vi en viktig partner för företag som arbetar för att producera mer hållbara produkter, säger Hilde Merete Aasheim, VD för Hydro.

– Detta är bara början. Elbilar är det första steget, nu måste vi titta på hela värdekedjan och vilka material vi använder. Detta är väldigt spännande för oss som biltillverkare och designers. Vi måste vända fokus från en bil som bara ska se bra ut för att vara både en designikon och samtidigt hållbar, säger Thomas Ingenlath, VD för Polestar.

– Vikt är avgörande för e-mobilitetsprestanda och aluminium erbjuder låg vikt, hög hållfasthet och återvinningsbarhet”, säger Jonas Bjuhr, VD för Hydro i Sverige. Eftersom vi nu ser utsläppsminskningar i bilens användningsfas kommer nästa stora uppgift för biltillverkare att vara att minska utsläppen i fordonsproduktionen.


Aluminium produceras med solenergi

BMW Group börjar använda aluminium som producerats med solenergi, vilket kommer bidra till att en stor del av utsläppsmålen för leverantörsnätverket kan uppnås.

BMW Group har uppnått en viktig milstolpe längs vägen mot målet att sänka koldioxidutsläppen från leverantörsnätverket med 20 procent fram till 2030.

Från och med nu kommer BMW att börja med inköp av aluminium som producerats med solenergi. Tillverkningen av aluminium är mycket energikrävande och därför har användningen av förnybar energi, som solenergi, stor potential att minska koldioxidutsläppen.

– Vi strävar efter att vara ledande inom hållbarhet och att uppnå våra hållbarhetsmål på ett systematiskt sätt. Genom att använda förnybar energi kommer vi att kunna nå över hälften av alla koldioxidmål för leverantörsnätverket, säger Dr. Anders Wendt, styrelseledamot i BMW AG.
Det aluminium som produceras med solenergi ska användas för att tillverka karosser och drivlinekomponenter, inklusive delar som behövs för elektriska drivlinor. Eftersom e-mobiliteten tar fart kommer aluminium att bli allt viktigare som ett lättviktsmaterial som kan kompensera batteriernas tunga vikt i elektrifierade fordon.

BMW Group strävar efter att ha mer än sju miljoner elektrifierade fordon på vägarna 2030, där två tredjedelar ska vara helt elektriska. Omställningen mot e-mobilitet innebär att koldioxidutsläppen från fordonens livscykel i första hand kommer från leverantörsnätverket och inte vid användningsfasen. Eldrivna fordon har ett mycket lägre koldioxidutsläpp vid användning men att producera battericeller och aluminium är mycket energikrävande.

Solenergi i öknen förser tillverkningen med
förnybar energi

BMW Group har sedan tidigare ett leverantörsavtal för primäraluminium med Emirates Global Aluminium (EGA). EGA är det första företaget i världen som också använder solenergi för kommersiell produktion. Ursprungligen kommer de endast att leverera till BMW-koncernen. Elen som används för att producera aluminium hämtas från en solcellspark i öknen utanför Dubai.


Aluminiummässan flyttas

Världens ledande mässa för aluminiumindustrin, planerad till 18-20 maj 2021, i Düsseldorf, Tyskland, flyttar fram datumet till 28-30 september. Det är den pågående Covid 19-pandemin som är orsaken.

Fokus för utställningen i september kommer att vara en kongress som arrangeras i samarbete med den tyska aluminiumorganisationen Gesamtverband der Aluminiumindustrie e.V. (GDA) och kommer att fokus på aluminiumindustrins framtid.

– Vi är övertygade om att de nya datumen kommer att ge oss möjlighet att säkerställa ett säkrare evenemang och ge våra utställare och besökare mer tid att planera sin närvaro, säger Benedikt Binder-Krieglstein, VD för Reed Exhibitions.

– Det är viktigt för oss att ta ytterligare en uppgång med evenemanget i september och erbjuda vår bransch en framträdande scen för branschdialog med ALUMINIUM, tillade Marius Baader, vd för Gesamtverband der Aluminiumindustrie e.V. (GDA). Vi behöver akut denna plattform. Efter att våra marknader kollapsade förra året på grund av Coronavirus-pandemin, behöver vi utbytet för att diskutera viktiga ämnen och driva industrin framåt, avslutade Marius Baader.

Den europeiska branschorganisationen European Aluminium ser också fram emot att mässan kommer att arrangeras.

– Aluminiumindustrin är fortfarande inriktad på att övervinna krisen. Dessutom står vi inför utmaningen att fortsätta driva omvandlingen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi i Europa. Aluminiummässan i ett anpassat format kan ge ett viktigt bidrag till detta, säger Dr. Gerd Götz, generaldirektör för European Aluminium.


Här är Plåtprisets sex finalbidrag

Det är en brokig och inspirerande samling byggnader som nu har nominerats till Plåtpriset 2021. Främst när det kommer till färg, form och struktur men också när det gäller byggnadernas syfte. Juryn imponerades av väl genomtänkta och smakfullt utförda lösningar och ser dessutom en framåtanda som är extra välkommen i dessa tider. Plåtslageriarbetet till fyra av de sex byggnaderna har utförts av medlemsföretag i Plåt & Ventföretagen och dessa är LW Sverige, Kembel Tak & Fasad plåtslageri, Upsala Plåtslageri samt Göteborgs Förenade Plåtslageri.

– Årets finalister har alla en inneboende optimistisk framtidstro, vilket känns fantastiskt härligt, säger Andreas Forsberg, medlem i Plåtprisets jury.

Plåtpriset delas ut i syfte att uppmuntra och hylla innovativt och hållbart byggande. Priset tilldelas en svensk arkitektbyrå som under 2020 färdigställt en byggnad på svensk mark, där plåtfasadens möjligheter har tillvaratagits och maximerats utifrån aspekterna form, funktion, innovation och miljö.

Vinnaren av Plåtpriset 2021 kommer att koras i en livesändning den 18 mars. Programmet leds av Kristin Kaspersen och förutom en presentation av finalisterna samt prisutdelning, kommer det även att bjudas på ett personligt samtal med arkitektikonen och Pritzkerprisvinnaren, Thom Mayne.

– Vi låter dessutom fler innovativa och kloka arkitekter runt om i världen dela med sig av tankar kring pandemins påverkan på världsarkitekturen samt vad vi kan vänta oss av framtidens hållbara metallfasader, berättar Åsa Ragnarsson, vd på Far From Standard som arrangerar Plåtpriset och PLÅT21.

FAKTA
Var: Digitalt
När: 18 mars
Tid: 14:00 – 15:00
Anmälan:
Evenemanget är kostnadsfritt och riktar sig till arkitekter och beslutsfattare inom byggbranschen.
Föranmälan krävs, registreringen stänger klockan 16 den 16 mars.
Läs mer på:
plåt21.se

Plåtpriset 2021 sponsras av Svensk Byggplåt. En branschorganisation som Plåt & Ventföretagen är medlemmar i.

FINALISTERNA I PLÅTPRISET 2021

P-huset Dockan
Plats: Västerås
Arkitektbyrå: FOJAB
Ansvarig arkitekt: Anders Eriksson Modin
Arkitekt med gestaltningsansvar: Petra Jenning
Plåtmaterial: Aluminium, kompositpanel
Plåtslageriarbete/plåtmontage: LW Sverige AB
Byggherre: Västerås Parkering AB
Byggentreprenad: NCC

Fisksätra Folkets Hus
Plats: Fisksätra
Arkitektbyrå: Sandellsandberg arkitekter
Ansvarig arkitekt: Thomas Sandell
Plåtmaterial: Färgbelagd stålplåt
Plåtslageriarbete/plåtmontage: Kembel Tak & Fasad plåtslageri AB
Byggherre: Stena Fastigheter AB
Byggentreprenad: Novogruppen

Ten Hotel
Plats: Upplands Väsby
Arkitektbyrå: Andreas Martin-Löf Arkitekter
Ansvarig arkitekt: Andreas Martin-Löf
Plåtmaterial: Färgbelagd stålplåt
Plåtslageriarbete/plåtmontage: Upsala Plåtslageri AB
Byggherre: Junior Living
Byggentreprenad: MFH Bygg AB

LÅMA, Långedrag Modern Art
Plats: Västra Frölunda
Arkitektbyrå: STEG Arkitekter
Ansvariga arkitekter: Karolina Hegen, Caroline Ekberg och Jenny Stening
Plåtmaterial: Aluminium
Plåtslageriarbete/plåtmontage: Göteborgs Förenade Plåtslageri
Byggherre: Lena Hedlund och Kjell Zackrisson
Byggentreprenad: BRJ entreprenad

Synvillan
Plats: Eriksberg Hotell & Safaripark
Arkitektbyrå: Sandellsandberg arkitekter
Ansvarig arkitekt: Thomas Sandell
Plåtmaterial: Rostfritt stål
Plåtslageriarbete/plåtmontage: PMB Sverige AB
Byggherre: Eriksberg Vilt & Natur
Byggentreprenad: PMB Sverige AB

Cykelparkeringshus Gamlestads Torg
Plats: Göteborg
Arkitektbyrå: Sweco Architects
Ansvariga arkitekter: Malin Landh och Pekka Leppänen
Plåtmaterial: Aluminium
Plåtslageriarbete/plåtmontage: Skanska Sverige AB
Byggherre: Trafikkontoret Göteborg
Byggentreprenad: Skanska Sverige AB (Utförandeentreprenad)


BMW Group når milstolpe mot minskade utsläpp – aluminium produceras med solenergi

BMW Group börjar använda aluminium som producerats med solenergi, vilket kommer bidra till att en stor del av utsläppsmålen för leverantörsnätverket kan uppnås. Man tar även till ytterligare åtgärder för att skydda kritiskt råmaterial, och har satt mål för att skapa en cirkulär ekonomi genom att återanvända resurser.

BMW Group har uppnått en viktig milstolpe längs vägen mot målet att sänka koldioxidutsläppen från leverantörsnätverket med 20 procent fram till 2030. Från och med nu börjar man med inköp av aluminium som producerats med solenergi. Tillverkningen av aluminium är mycket energikrävande och därför har användningen av förnybar energi, som solenergi, stor potential att minska koldioxidutsläppen.

Vi strävar efter att vara ledande inom hållbarhet och att uppnå våra hållbarhetsmål på ett systematiskt sätt. Genom att använda förnybar energi kommer vi att kunna nå över hälften av alla koldioxidmål för leverantörsnätverket. Att använda solenergi för att producera aluminium är ett stort steg i rätt riktning, säger Dr. Anders Wendt, styrelseledamot i BMW AG, ansvarig för inköp och leverantörsnätverk.

Det aluminium som produceras med solenergi ska användas för att tillverka karosser och drivlinekomponenter, inklusive delar som behövs för elektriska drivlinor. Eftersom e-mobiliteten tar fart kommer aluminium att bli allt viktigare som ett lättviktsmaterial som kan kompensera batteriernas tunga vikt i elektrifierade fordon.

BMW Group strävar efter att ha mer än sju miljoner elektrifierade fordon på vägarna 2030, där två tredjedelar ska vara helt elektriska. Omställningen mot e-mobilitet innebär att koldioxidutsläppen från fordonens livscykel i första hand kommer från leverantörsnätverket och inte vid användningsfasen. Eldrivna fordon har ett mycket lägre koldioxidutsläpp vid användning men att producera battericeller och aluminium är mycket energikrävande. Om det inte sker några förändringar kommer koldioxidutsläppen per fordon öka med mer än en tredjedel till 2030. BMW Group vill inte bara stoppa denna trend utan även vända på den – och till och med sänka koldioxidutsläppen per fordon inom med 20 procent från 2019 års nivåer.

Solenergi i öknen förser tillverkningen med förnybar energi

BMW Group har sedan tidigare ett långvarigt leverantörsavtal för primäraluminium med Emirates Global Aluminium (EGA). EGA är det första företaget i världen som också använder solenergi för kommersiell produktion. Ursprungligen kommer de endast att leverera till BMW-koncernen. Elen som används för att producera aluminium hämtas från en solcellspark i öknen utanför Dubai.

Ansvarsfull användning av naturresurser

BMW Group har även tagit till ytterligare åtgärder för att skydda kritiskt råmaterial, med mål satta för att avsevärt öka andelen återvunna resurser, så kallat sekundärt material, till 2030 och på det sättet använda råvaror flera gånger – i en cirkulär ekonomi. Användningen av återvunna råvaror minskar koldioxidutsläppen väsentligt och det sparar också naturresurser.


Banbrytande forskning om additiv tillverkning med processen EB-PBF i legering 718

Flyg- och rymdindustrin, fordonsindustrin, försvarsindustrin och medicinteknisk industri. Det är några branscher som kan ha nytta av Paria Kamiris banbrytande forskning om pulverbäddsbaserad additiv tillverkning med elektronstråle (EB-PBF) i superlegering 718. Hon förklarar hur processen kan användas mer effektivt för att producera flera delar med bättre egenskaper. Och hon har utvecklat nya strategier för att skräddarsy produkters mikrostruktur och på så vis förbättra deras egenskaper.

Industrins intresse för pulverbäddsbaserad additiv tillverkning med elektronstråle som energikälla har ökat lavinartat de senaste tio åren. Att tillverka produkter med denna lager-på-lager-princip har många fördelar och skapar helt nya möjligheter för tillverkningsindustrier inom många branscher.

– Med additiv tillverkning blir det till exempel möjligt att producera lättare och mer komplexa komponenter i en-stegs-process. Det ger bland annat effektivare och mer miljövänliga flygmotorer, säger Paria Karimi som försvarade sin avhandling på Högskolan Väst i december.

Paria har fördjupat sig i hur pulverbäddsbaserad additiv tillverkning med elektronstråle fungerar vid produktion av komponenter i superlegeringen 718 – ett material som är högintressant för flyg- och rymdindustrin. Processen är också intressant för andra branscher som tillverkar skräddarsydda komponenter i små serier, exempelvis medicinska implantat. Om man kan utveckla tillverkningsprocessen optimalt finns oerhört mycket att vinna både i produktionstid och materialkostnader.

Komplex produktion i en och samma process

– Målet med additiv tillverkning är att kunna producera mer komplexa, lättare och starkare komponenter i en och samma process. Idag görs tillverkningen fortfarande i flera steg och ofta krävs någon form av efterbehandling, vilket är både tidskrävande och kostsamt.

Paria har genomfört sin forskning i fyra steg. Inledningsvis undersökte hon hur mikrostrukturen och defekter hos legering 718 utvecklas och bildas under tillverkningsprocessen. Därefter studerade hon hur materialets mikrostruktur påverkas beroende på position på byggplattan, eftersom en av de främsta fördelarna med EB-PBF är att man kan bygga flera delar samtidigt.

Genom en lång rad tester har hon undersökt hur tätt de olika komponenterna kan byggas, hur höga de kan vara, och så vidare, utan att deras egenskaper förloras. Dessutom har hon ägnat mycket tid åt att hitta rätt processparametrar för att på så vis minimera defekter hos materialet.

Mer flexibelt konstruktionsarbete

– Slutligen har jag undersökt hur man kan skräddarsy specifika egenskaper hos metallen genom att styra olika processparametrar vid tillverkningen. Det var nog den svåraste och samtidigt den roligaste delen av mitt arbete.

– Jag har utvecklat strategier som gör det möjligt att designa mikrostrukturen så att legeringen får mer homogena egenskaper. Det innebär att metallen beter sig mer likartat oavsett vilka belastningar den utsätts för. Detta kan ge stora fördelar för tillverkare av flygmotorkomponenter eftersom det ger dem större flexibilitet i konstruktionsarbetet.

Paria nämner att det kvarstår en del utmaningar vad gäller egenskaper på färdiga komponenter tillverkade med EB-PBF. Ett exempel är att ytskikten kan behöva efterbearbetning.

– Kraven på finish ser förstås olika ut beroende på vad komponenten ska användas till. Men generellt kan man säga att den här typen av additiv tillverkning än så länge inte levererar en hundraprocentig finish på produkten.

Värdefull input från industriföretag

I det stora forskningsprojekt som Parias arbete är en del av, SUMAN-Next, har andra forskare undersökt lämpliga tekniker för efterbearbetning. Forskarteamet har arbetat i nära samarbete med GKN Aerospace, Sandvik Additive Manufacturing, Arcam-EBM och Siemens Energy.

– Vi träffades regelbundet för att presentera resultat och industriföretagen gav oss forskare värdefull input.

Under doktorandstudierna arbetade Paria några månader på Waterloo University i Kanada i ett forskarteam som också är inriktat på pulverbäddsbaserad additiv tillverkning.

– Det var spännande och lärorikt att ta del av deras forskningsarbete och möta nya personer som också har stor passion för sin forskning.

Mycket har hänt i Parias liv det senaste året. Bara 47 dagar före disputationen födde hon en flicka och strax därefter fick hon en post-doc-tjänst på Waterloo University. I april flyttar hela familjen till Kanada.

– Jag ser mycket fram emot att forska vidare tillsammans med det kanadensiska teamet. Uppdraget skiljer sig en hel del från det jag forskat om hittills, men det finns gemensamma nämnare. Här ska jag titta närmare på additiv tillverkning med både elektronstråle och laserstråle som energikällor och med material som aluminium och titan.

Länk till Paria Karimis avhandling: ”Electron beam-powder bed fusion of Alloy 718: Effect of process parameters on microstructure evolution


Årets julklapp gör en insats för klimatet

Årets julklapp, stormköket, är en räddare i nöden för naturälskare. Nu har Trangia, originalet bland stormkök, tillsammans med Sweco sett över hur produkten kan bli ännu mer klimatsmart. Redan idag består stormköket av 50 procent återvunnen aluminium, men kartläggningen visar att en ytterligare ökning av återvunnen aluminium skulle kunna minska klimatavtrycket avsevärt.

Med hjälp av standardmetoden Greenhouse Gas Protocol, som används för att förstå, beräkna och hantera utsläpp av växthusgaser, har Sweco och Trangia har kartlagt Trangias klimatavtryck.

– Vi har räknat på allt vi kan komma på när det gäller direkta och indirekta utsläpp. Inköp av material och tjänster, pelletsförbränning vid tillverkningen i fabriken, transporter och distribution, avfall och de anställdas klimatpåverkan när de tar sig till jobbet, säger Olov Berglund, energi och miljöingenjör på Sweco.

Resultaten i kartläggningen är tydliga. Fördelningen av klimatavtrycket visar att den dominerande källan är inköp av aluminium, som står för nästan 81 procent. Idag använder Trangia aluminium som består av 50 procent återvunnen aluminium. Genom att öka andelen återvunnet material i produkterna kan klimatavtrycket minskas med upp till 50 procent.

– Det är något som vi tittar närmare på nu, att jobba mer med återvunnen aluminium och balansera det mot bibehållen kvalitet. Genom kartläggningen har vi fått en bra bild av nuläget och vad vi kan fokusera på för att bli bättre. Som en direkt effekt av kartläggningen ska vi också klimatkompensera för vår lastbilstransport hos fraktbolagen från och med 2021, säger Magnus Rydell, vd på Trangia.

Klimatpåverkan per producerat kök är 14,2 kg CO2e (2019). Med en tillverkning på nästan 100 000 kök om året, och ett ökat intresse i samband med stormkökets utnämning till Årets Julklapp 2020, kan insatserna göra en avsevärd skillnad för klimatavtrycket.


Prenumerera på Aluminium Scandinavia

Nyhetsbrev

Få vårt nyhetsbrev med information om forskning, nyheter och reportage från företag, mässor och konferenser m.m. - direkt till din e-post! Starta din kostnadsfria prenumeration genom att fylla i din e-postadress nedan!