Den italienska aluminiumtillverkaren Eural Gnutti har utvecklat en serie blyfria legeringar för bearbetningsändamål, i linje med kommande förändringar i EU:s regelverk. Undantaget för bly i aluminiumlegeringar enligt RoHS-direktivet löper ut vid årsskiftet 2026/2027, vilket ökar behovet av alternativ.

De nya legeringarna – 6026LF, 2033 och 2077 – är framtagna för att uppnå god bearbetbarhet och mekaniska egenskaper utan att använda bly. De riktar sig främst till tillämpningar inom fordonsindustri, elektronik och precisionskomponenter.

Eural Gnutti producerar samtliga produkter i Italien och använder i genomsnitt 74 % återvunnet aluminium i sina billets. Företaget arbetar även med att införa ASI-certifiering som en del av sitt hållbarhetsarbete.

Nadine Bloxsome, vd för brittiska aluminiumorganisationen ALFED, lyfter i en aktuell krönika fram aluminiumets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig tillverkningsindustri i Storbritannien.
Det höga skrotvärdet globalt har drivit på export av aluminiumskrot, vilket hotar landets återvinningskapacitet. ALFED samarbetar med myndigheter för att stärka infrastrukturen, införa exportövervakning och värna den inhemska marknaden.

Organisationen har lanserat en nationell aluminiumstrategi med fokus på återvinning, energitillgång, kompetens och gröna investeringar – för att minska importberoendet och uppnå klimatmål.
Aluminium lyfts även fram som nyckelmaterial inom Storbritanniens ”Foundational Industries”, där ökad satsning på forskning, produktion och cirkulära flöden efterlyses. Med över 75 procent av allt aluminium fortfarande i användning framstår metallen som ett av de mest hållbara materialen.

Genom samarbete med industri och beslutsfattare vill ALFED göra Storbritannien till en ledande aktör inom hållbar aluminiumproduktion.

Ett nytt brittiskt konsortium lett av Gordon Murray Group utvecklar en ny generation fordon med extremt låg vikt och koldioxidpåverkan. Projektet, kallat M-LightEn, stöds av Innovate UK och Advanced Propulsion Centre och inkluderar aluminiumleverantören Constellium samt Brunel University.
Målet är att ta fram en ny monocoque-struktur som är 25 % lättare och upp till 50 % mindre koldioxidintensiv – bland annat genom användning av högpresterande extruderade profiler med 80 % återvunnet aluminium från brittiskt konsumentskrot. Den nya arkitekturen utvecklas med hjälp av AI och avancerade tillverkningsmetoder med minimalt spill.

Utvecklingen sker i nära samarbete mellan materialforskning och fordonstillverkning, och tekniken väntas kunna användas kommersiellt från 2027.

Vid Uleåborgs universitet i Finland pågår banbrytande forskning kring hur nya material kan ersätta kritiska råvaror som idag gör EU:s industri beroende av omvärlden. Genom att skapa magnetiska molekyler av lättillgängliga grundämnen som tenn, bly och vismut – som annars har begränsad användning – hoppas forskarna kunna bidra till framtida tekniklösningar inom exempelvis mikroelektronik.

Projektet är särskilt relevant för aluminiumbranschen, som i hög grad påverkas av tillgången på kritiska legeringsämnen och komponenter. Att utveckla alternativ baserade på mer tillgängliga resurser kan bidra till säkrare leveranskedjor, innovation inom materialteknik och stärkt konkurrenskraft i en alltmer osäker omvärld.

Efter ett svagt 2023 återhämtade sig Europas aluminiumfolietillverkare starkt under 2024. Enligt EAFA ökade produktionen med 7,3 % till 892 500 ton, främst drivet av ökad efterfrågan inom förpackningssektorn.

Inom Europa steg leveranserna med 7,8 %, medan exporten ökade med 3,5 %. Tjockare folie (61–200 µm), för exempelvis matbehållare och tekniska applikationer, ökade med 9,5 %, och tunnare folie (<60 µm) för flexibel förpackning och hushållsbruk med 6,9 %.

Försäljningen av folie för matbehållare ökade med hela 23,8 %, medan hushållsfolie stabiliserades. Däremot är efterfrågan inom bygg- och fordonsindustrin fortsatt svag.

– Återhämtningen är ett positivt tecken, men vi är ännu inte tillbaka på nivåerna före pandemin, säger Bruno Rea, ordförande för EAFA:s Roller Group

Över 100 personer deltog när Arctial nyligen höll ett öppet informationsmöte i Karleby om planerna på en koldioxidsnål aluminiumfabrik. Mötet gav inblick i anläggningens möjliga utformning, miljöpåverkan och betydelse för regionen. Arctial betonar vikten av transparens och lokal dialog i det fortsatta arbetet med vad som kan bli Europas första nya primäraluminiumverk på över 30 år.

Efter en svagare period ökade leveranserna av aluminiumfolie i Europa markant under årets första kvartal. Enligt EAFA (European Aluminium Foil Association) steg de totala leveranserna till 243 900 ton – en uppgång med 11,4 % jämfört med samma period 2024. Den europeiska marknaden växte med nästan 11 % och exporten ökade med hela 18 %, delvis på grund av förväntade handelspolitiska förändringar i främst Nord- och Sydamerika.

Tunn folie för förpackningar och hushåll visade starkast tillväxt, +14 %, medan tjockare folier ökade med 8 %. Branschen gynnades även av lageruppbyggnad hos kunderna. Trots ett osäkert ekonomiskt läge är efterfrågan fortsatt stabil.

Jerker Blomqvist, vd för Klarvik AB, har utsetts till Årets Företagare i Uppvidinge. Utmärkelsen delas ut av Företagarna och kommunen med följande motivering:
”En entreprenör med förmåga att kombinera expansivt företagande genom effektiv teknikutveckling med ett hållbarhetsfokus och aktiv närvaro i lokalsamhället.”

Blomqvist lyfter fram att utmärkelsen är ett resultat av ett gemensamt arbete:
– Vi är årets företag – Klarvik AB och Åre Produktion AB skulle jag säga. Jag är bara en del av en väl fungerande organisation med engagerade och drivna personer. En förmån att få vara med och driva det vi skapat tillsammans, säger Jerker.

Ja det blev väl inga direkta påsksmällare som kreverade nu denna påsken, fast med det inte sagt att det varit överdrivet lugnt heller. Det krigas ju vidare i Ukraina, och fastän det är så nära rent geografiskt sett så känns det nästan som om det blivit vardag. Hemska tanke, krig som vardag. Nere på Gazaremsan är det allt annat än vardag, i alla fall för palestinierna, och man skulle ju kunna tycka att det någon gång skulle ta ett slut. Men ett slut verkar inte riktigt vara på agendan, möjligtvis då med undantag för ett slut helt grundat på ett utplånande av hela den palestinska staten. Det är hemska tider och folk lider, och mitt i allt det lidandet så kommer man att tänka på dom där gamla sanningarna, dom som ”aldrig” slår fel. Krig skapar behov av materiel, och med det incitament för ökad produktion av diverse saker. Det var väl någon pompös äldre engelsk gentleman som en gång i tiden sa ”There is nothing like a good war, to boost the prices”. Men inte ens det stämmer alla gånger, och framförallt inte denna gång för nu har vi på den globala scenen någon som på allvar tagit upp kampen om uppmärksamheten och lyckats med konststycket att flytta fokus lite grann ifrån de verkliga oroshärdarna och över till de oroshärdar man själv kan skapa och försöka kontrollera. Vad är väl ett krig med artilleribeskjutning mot ett verbalt krig med hot om höjda importavgifter. Trump hotar tillväxten med sina tramsiga utspel och fladdriga logik, och finansmarknaden vet inte riktigt hur den ska bete sig. Vilken häst är det som ligger i vinnarhålet egentligen, och finns det ens ett vinnarhål värt att prata om?

Det är ett rävspel utan motstycke i modern tid, och för att exemplifiera det så gick Saudi Arabien för en tid sedan ut och bestämde sig för att sluta att så ensidigt stötta oljepriserna. Opec + dvs. en samling oljestater inkluderande Ryssland men inte USA har ju haft en stringens kring produktionsminskningar och ökningar. Nu har Saudi tröttnat på att vara samvetet, den som håller emot när andra smyghöjer och istället sagt det är slut på gratisluncherna. Om inte andra klarar av att visa disciplin så varför ska vi. Oljan som tidigare under året testade upp mot 80 dollar/bbl har handlats ner mot 60 dollar. Saudi justerar upp produktionsvolymen, inte mer än så, och världen blir varse om att allt inte ser så bra ut som man har försökt få det till. Det råder inte någon konsensus om att allt är lysande längre. Amerikanska oljeproducenter sitter inte direkt och njuter av tillvaron längre utan står nu där med Svarte Petter. Produktionsökning är väl bra när priserna är rätt (dvs. höga), nu börjar det bli jobbigt att räkna hem redan den produktionstakt man har. USA som har pumpat sig nästan blåa för att casha in de sista centen för den sista gallonen får nu tänka om. Kanske att man skulle dra åt kranarna lite och skruva ner borrningstakten.

Samtidigt i Asien slår Kina i taket på tillåten och godkänd produktionsvolym för aluminium. Staten har ett produktionstak på 45 Mton på årsbasis och man producerar nu strax därunder. För att få lite perspektiv så producerade Kina 4 Mton år 2004. På 20 år har man alltså lite förenklat ökat produktionstakten med 2 Mton varje år från 2004. Fram tills nu har det skett utan större problem men nu kommer signaler om att man nått en gräns och måste strama upp produktionen. Det är miljöproblematiken som ställer till det. Men tittar man framåt så kan nästa steg i Kinas transformation vara recycling, och till år 2027 räknar man med att återbruket av metall kan nå produktionsnivåer upp mot 15 Mton redan år 2027. Kanske något för Trumps lakejer att fundera över. I USA ökar man andelen PET- förpackad läsk, men hur är det med ett nationellt pantsystem för burkar?

Eftersom USA tarifferna ligger som en blöt filt över marknaden och påverkar allt från global försörjningslogistik till ur vilken förpackning den lokale rednecken dricker sin Pabst eller Schlitz så är det fortsatt försiktighet som gäller. Contangon cash-3 m som för en månad sedan handlades kring 45 USD/mt handlas nu ner till bara 12 USD/mt så jakten på material för att runda tarifferna är fortfarande igång.

Profilgruppen har inlett en process för att förvärva en aluminiumfabrik i Polen. Den aktuella fabriken har befunnit sig i ekonomiska svårigheter och produktionen har minskat avsevärt. Trots detta ser Profilgruppen potentiella möjligheter i att återuppbygga verksamheten och stärka sin närvaro på den växande polska marknaden.

En möjlig expansion med både möjligheter och utmaningar
– Vi ser en intressant möjlighet, men det finns naturligtvis också utmaningar. Förvärvet skulle innebära ett omfattande arbete med att återuppbygga verksamheten, berättar Fredrik Uhrbom, chef contract manufacturing, Profilgruppen.

Profilgruppen betonar att det finns både möjligheter och risker med investeringen.
– Den största risken är att återuppbyggnaden tar längre tid än beräknat och att vi behöver göra ytterligare investeringar innan verksamheten når full kapacitet, skriver företaget i sitt pressmeddelande.

Polen – en strategisk marknad
Den polska marknaden för aluminiumprofiler är betydligt större än den svenska, och genom detta eventuella förvärv kan Profilgruppen få tillgång till produktionskapacitet som kompletterar deras befintliga verksamhet.

Att investera i Polen skulle kunna stärka bolagets konkurrenskraft och skapa bättre möjligheter att möta efterfrågan på aluminiumprodukter i Europa.

– Vi har inlett vissa satsningar och ser en intressant potential i detta, avslutar Fredrik Uhrbom.

Nästa steg
Profilgruppen har inlett processen men betonar att inget beslut är taget. Om affären går i lås väntar ett omfattande arbete med att återuppbygga verksamheten, där fokus ligger på att säkerställa produktionens långsiktiga hållbarhet och att behålla viktig kompetens.

Denna potentiella expansion är ett viktigt steg för Profilgruppen i deras strategi att stärka sin position på den europeiska aluminiumprofilmarknaden.

AGES Industri AB har tecknat avtal om att sälja AGES Casting Unnaryd till Lazarus Industriförvaltning AB. Försäljningen är en del av AGES strategi att fokusera på Precision Components, med inriktning på skärande bearbetning och Engineering Solutions.

AGES Casting Unnaryd, som tillverkar pressgjutna aluminiumkomponenter, omsatte 503 MSEK under 2024 men redovisade ett negativt resultat på -20,5 MSEK. Köpeskillingen motsvarar ett företagsvärde på cirka 70 MSEK och affären väntas stärka AGES finansiellt genom minskade skulder.
– Efter att ha lärt känna verksamheten vid AGES Casting Unnaryd har vi imponerats av medarbetarnas hårda arbete för att ställa om verksamheten efter några utmanande år. Bolaget har en intressant position på marknaden, och vi ser stora möjligheter att utveckla affären tillsammans med kunderna, säger Yann Blandy, partner på Lazarus Industriförvaltning AB.

Affären beräknas slutföras under första kvartalet 2025, förutsatt myndighetsgodkännande.

Kulltorp ingår inte
Pressgjuteriet i Kulltorp ingår inte i försäljningen till Lazarus. Kulltorp är en lönsam verksamhet, men med tanke på att AGES strategi är att fokusera på Precision Components, får man räkna med att även Kulltorp kan komma att säljas framöver.

Samtidigt har AGES sedan tidigare inlett diskussioner om ett eventuellt samgående med Ekets Group. Ett sådant samgående skulle i så fall genomföras genom att AGES övertar samtliga aktier i Ekets mot utgivande av nyemitterade aktier i AGES. Någon slutlig överenskommelse har ännu inte träffats, och det är inte säkert att transaktionen blir av eller på vilka villkor den i så fall skulle genomföras.

Det tyska företaget Toolcraft har utvecklat SupportBlaster 320-HA, ett system för att effektivisera borttagning av stödstrukturer från metallkomponenter tillverkade med additiv tillverkning. Genom att använda torrisblästning minskar systemet bearbetningstiden med upp till 80 % jämfört med traditionella metoder som hammare och mejsel. Förutom att förbättra produktionseffektiviteten bidrar systemet även till bättre arbetsmiljö genom att minska fysiskt påfrestande arbetsmoment. Toolcraft ser tekniken som en nyckel till framtidens automatiserade efterbehandling av 3D-printade metallkomponenter.

Se filmen på https://youtu.be/-2LztEMg3OE

Den australiska regeringen har beslutat att stödja landets aluminiumindustri med produktionskrediter på 2 miljarder australiska dollar, som en del av initiativet Future Made in Australia. Satsningen syftar till att säkerställa konkurrenskraftig och mer klimatvänlig energiförsörjning för aluminiumsmältverk, en avgörande faktor för att stärka Australiens position på den globala marknaden.

Enligt Marghanita Johnson, vd för Australian Aluminium Council, har många andra länder redan infört stöd för sin aluminiumproduktion, medan Australien har legat efter. Nu tar regeringen ett viktigt steg för att säkra långsiktig hållbarhet och investeringar i branschen.

Australien är ett av få länder med hela aluminiumvärdekedjan inom landets gränser – från bauxitbrytning och aluminaförädling till smältverk och vidareförädling. Stödet ska underlätta övergången till en mer hållbar produktion genom:

• Tillgång till konkurrenskraftig, lågutsläppande energi
• Kapitalstöd för investeringar i klimatvänliga teknologier
• Effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser

Australiens aluminiumindustri sysselsätter över 75 000 personer, med hög andel jobb i regionala områden. Global efterfrågan på aluminium väntas fördubblas till 2050, vilket gör denna satsning strategiskt viktig både för landets ekonomi och energiomställning.

Speira och Bayards har utvecklat ett nytt koncept för vindturbiner där aluminium ersätter glasfiberförstärkt plast (GRP) och stål i konstruktionen av turbinhus. Lösningen ger flera fördelar:

• 18 % lägre vikt än GRP
• 67 % lägre CO2-utsläpp vid produktion
• 100 % återvinningsbart vid varje livscykelslut

Aluminiums hållbarhet, låga vikt och korrosionsbeständighet gör det till ett effektivt och miljövänligt alternativ i vindkraftsindustrin. Dessutom kräver aluminium betydligt mindre energi vid återvinning, vilket ytterligare förbättrar den klimatmässiga balansen.

– Det är dags att driva materialomställningen inom vindkraft. Aluminium öppnar en ny dimension av hållbarhet,säger Reinhard Pritzlaff, teknisk rådgivare på Speira.

Den tyska aluminiumindustrin står fortsatt inför stora utmaningar, med sjunkande produktionsvolymer för tredje året i rad. Rob van Gils, ordförande för Aluminium Deutschland (AD), betonar vikten av att nästa tyska regering prioriterar industrins konkurrenskraft.

– Vår bransch är innovativ och tekniskt förstklassig, men politiska hinder måste undanröjas för att återställa vår internationella konkurrenskraft, säger van Gils.

Produktionstapp 2024 – återhämtning uteblev
Under 2024 minskade den totala aluminiumproduktionen i Tyskland med 2 % till cirka 2,7 miljoner ton.
Återvunnen aluminium var den enda sektorn som ökade, med 3 % upp till 648 000 ton under fjärde kvartalet.

Halvfabrikat såg en fortsatt nedgång, med 11 raka kvartal av minskad produktion. Den totala volymen föll till 2,3 miljoner ton (-3 %), där strängpressade produkter sjönk med 7 % och valsade produkter minskade med 2 %.

Försiktig prognos för 2025
Industrin ser ingen snabb vändning 2025.
– Det krävs tydliga politiska åtgärder direkt efter koalitionsförhandlingarna för att återupprätta förtroendet och få ekonomin att vända, säger van Gils.

Aluminium Deutschland har formulerat sex konkreta krav till regeringen, där huvudmålet är att stärka den internationella konkurrenskraften genom smart politik från dag ett.

Den tyska verktygsmaskinindustrin fortsätter att hävda sig i den globala konkurrensen trots ekonomiska utmaningar, enligt VDW:s (Tyska Verktygsmaskinbyggarnas Förening) senaste rapport. Under 2024 var Tyskland den näst största producenten av verktygsmaskiner efter Kina och delade förstaplatsen i exportvolym.

Trots fallande efterfrågan och osäkerheter på de viktiga marknaderna USA och Kina, investerar den tyska industrin cirka 3 % av sin omsättning i forskning och utveckling. Dessutom har branschen fortsatt att öka sin arbetsstyrka, vilket möjliggör flexibilitet i tuffa tider.

VDW:s prognos för 2025 pekar dock på en produktionsminskning med 10 % till 13,3 miljarder euro, främst på grund av krisen inom fordonsindustrin och minskad konsumtion i Europa. Samtidigt ser branschen möjligheter i diversifiering mot nya marknader som Indien och Sydostasien, samt i tillväxtsektorer som flygindustri, medicinteknik, förnybar energi och elektronik.

VDW efterlyser nu politiska reformer för att minska byråkrati, sänka energikostnader och förbättra digitaliseringen, vilket skulle stärka industrins konkurrenskraft ytterligare.