Aluminium gör fordon bättre, mer affärsmässigt och är nyckeln till en cirkulär ekonomi. Det är inte förvånande att aluminium är det snabbast växande fordonsmaterialet. Nya fordonstillverkare och tillverkare av elfordon gör aluminium till sitt första materialval, medan äldre biltillverkare förändrar tidigare vanor och miljöutmaningar genom att designa morgondagens bilar med aluminium som utgångsmaterial. Anledningen är uppenbar: aluminium gör fordon – effektivare, ger bättre prestanda, säkrare och gör bilar mer hållbara.
Läs mer i alumobilitys senaste dokument på https://alumobility.com/wp-content/uploads/2022/07/Alumobility_White-Paper_All-Vehicles-Should-Be-Made-From-Aluminum_July2022.pdf
Under loppet av 60 år har Aluminum Federation växt fram som rösten för den brittiska aluminiumindustrin. Aluminum Federation (ALFED) representerar en industri som direkt sysselsätter 39 000 och är värt 2,9 miljarder pund.
Genom åren har ALFED utvecklat verksamheten till att innehålla allt från nätverk, konsulttjänster, teknisk expertis, utbildning och framför allt att arbeta med samhällspåverkan för branschens räkning.
ALFEDs medlemmar täcker alla aspekter av branschen från primärproducenter, profiltillverkare, tillverkare, återvinningsföretag, sekundära producenter till distributörer m.fl.
Mer info på www.alfed.org.uk
Fronius utökar sitt utbud av avancerade tandemsvetssystem med de nya TPS/i Twin-systemen och PMC Twin- och CMT Twin-svetsprocesserna.
TPS/i Twin Push-systemet får nu sällskap av Twin Push-Pull-system inklusive CMT Twin-processen. Från och med nu kommer det att vara möjligt att använda tandemsvetssystem för att foga samman såväl aluminium som stål.
TPS/i Twin Push-Pull-lösningen är designad för användning i motorfordons- och järnvägsfordonskonstruktioner och används för att svetsa aluminiumprofiler eller tryckbehållare med PMC-processen (Pulse Multi Control). Utöver PMC-processen använder det nya TPS/i CMT Twin-systemet även CMT-processen (Cold Metal Transfer), vilket även möjliggör svetsning av aluminium, nickelbaserade legeringar och höghållfasta stål. Den kontrollerade värmetillförseln som tillhandahålls av Cold Metal Transfer-processen är också särskilt väl lämpad för tunnplåtstillämpningar. Penetration och svetsprofil kan optimeras ytterligare om varje dubbelbåge ställs in på olika prestandanivåer.
https://www.fronius.com/en/welding-technology/info-centre/news/tandem-welding-twin-pushpull-030522
Första halvåret 2022 återvände stabiliteten till leveranser av folie för behållare och tekniska applikationer, medan produktionen av konverterad folie fortsatte den ökning som sågs under första kvartalet, delvis beroende på mer konsumtion utanför hemmet, enligt siffror som just släppts av European Aluminum Foil Association (EAFA). Exporten fortsatte att minska i den takt som var genomsnittet för 2021 (-15 %). Den totala efterfrågan ökade under första halvåret 2022 med 0,7 % jämfört med 2021 och nådde 494 000 ton (2021: 490 300 ton).
Bruno Rea, ordförande för EAFA Roller Group är fortfarande försiktigt optimistisk om utsikterna för resten av 2022.
– Vi är glada över att se återkomsten av en stabil affärsmiljö, trots den generellt svåra ekonomiska situationen. Branschen är mycket oroade över tillgången på naturgas och dess prisutveckling. Så vi välkomnar verkligen EU-kommissionens och dess medlemsstaters beslut att betrakta livsmedelsförsörjningskedjan som ”samhälleligt kritisk” i initiativet ”Spara gas för en säker vinter”. Cirka tre fjärdedelar av leveranserna av aluminiumfolie används för livsmedels- och läkemedelsförpackningar och relaterade applikationer.
Mer information hittar du på https://www.alufoil.org/
Att använda återvunnet byggmaterial kan ge stora utsläppsminskningar. Det visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, där forskare har räknat fram klimatnyttan med att använda olika återvunna byggmaterial. Störst klimatnytta ger materialåtervinningen av metaller visar studien.
– Att använda återvunnet material i stället för nya innebär i princip alltid minskade koldioxidutsläpp. Den här rapporten gör det enklare för aktörer i branschen att räkna ut klimatbesparingen som det återvunna materialet innebär, säger Viveke Ihd, vd på Återvinningsindustrierna.
Materialåtervinning ger en klimatnytta i form av utsläppsminskning, för alla de undersökta materialen i studien jämfört med om jungfruliga material tas fram. Störst klimatnytta medför materialåtervinningen av metaller där utsläppen kan minska kraftigt om återvunnet material används.
– Materialåtervinning av till exempel metaller kräver mindre energi än produktion från jungfruliga råvaror. Om man använder återvunna material sparas därmed stora mängder energi vilket kan minska de totala klimatutsläppen per vikt, säger Jurate Miliute-Plepiene, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rapporten visar att avfallstransporterna generellt sett har en relativt liten klimatpåverkan på de totala utsläppen per ton insamlat avfall. För aluminium går det att köra materialet mer än två gånger runt hela jorden innan materialåtervinningen övergår från att vara en klimatnytta till att bli en klimatpåverkan.
– Att använda återvunnet material när det är möjligt måste bli en självklarhet, inte minst för upphandlare, arkitekter, fastighets- och byggföretag. Inom återvinningsindustrin vill vi se en utökad sortering till återvinning av alla byggmaterial.
Ladda ner rapporten: Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall
En ny studie från PNNL (Pacific Northwest National Laboratory) ger nya insikter om ledningsmekanismer för metaller, vilket kan ha en roll i att göra aluminium mer ledande.
Koppar används i allt från handhållen elektronik till undervattensöverföringskablar som driver internet.
Utbudet av koppar börjar dock gå ner, samtidigt som efterfrågan går upp. Resultatet är att koppar blir dyrare.
Aluminium är cirka 1 000 gånger mer tillgängligt än koppar. Men den är bara en tredjedel så tung och en tredjedel så dyr.
Det finns klara fördelar med att ersätta koppar med aluminium, förutom priset. I elbilar tillför kopparspolar vikt. Aluminiumkablar kan spara vikt, vilket gör att batterierna håller längre.
Nu har forskare vid PNNL satt bollen i rullning genom att modellera ledningsförmågan hos metaller med hjälp av densitetsfunktionsteori för första gången.
Läs mer på https://journals.aps.org/prb/abstract/10.1103/PhysRevB.105.104114
Text av Torbjörn Larsson
Enligt källor som Reuters har pratat med överväger London Metal Exchange (LME) att förbjuda rysk metall i sina system. Det finns inga sanktioner mot rysk metall idag, men enligt Reuters undviker vissa köpare Rusals aluminium, medan andra säkrar prisrabatter.
Vi har pratat med vår metallbörskrönikör Anders Ohlsson vad detta innebär för marknaden.
Metallbörsen i London överväger att stoppa handel och lagring av aluminium i deras system, vad betyder det i praktiken?
Det är alltså så att många av de större metallanvändarna redan idag drar sig för att köpa ryskproducerad metall, men att de samtidigt inte har någon realistisk möjlighet att helt avstå då metallen behövs. Problemet med tillgång nu, är ju att de höga energipriserna tvingat många västproducenter att dra ned på produktionen. Vi står därför inför en potentiellt väldigt tight fysisk marknad om vi tittar ett kvartal eller så framåt.
Hur kommer detta påverka aluminiumpriset?
Rent logiskt sett så bör detta driva upp priset på den underliggande referensnoteringen på LME. Dock kan motsatsen inträffa om, och det är ett stort om, den fysiska marknaden i stället bryter sig fri ifrån den finansiella marknaden och istället flyttar prisfokus till den fysiska marknaden. Vi har genom åren tidigare sett detta hända på metaller i tider av tight fysisk marknad och kraftig backwardation på LME. Vid sådana tillfällen kan intresset för referenspriset svalna då inga/väldigt få längre handlar finansiellt. Cashpriset kan då bli högt på grund av den låga likviditeten, men priserna för framtida leverans kan falla. Vi har även i närtid på aluminium sett hur premierna på metall kraftigt har gått upp samtidigt som LME priserna har backat.
Hur råder du svenska aktörer att agera?
Jag har under hela det ukrainska kriget sagt att man bör se till att man har metall hemma, eller prissatt och på väg in, detta då man aldrig vet vad som kommer att ske nästa dag. Priset för att säkerställa att man har material jämfört med att vänta är att ses som en försäkringspremie. Jag varnade i våras för att det fanns risk för sanktioner mot Rusal, nu kanske det blir ett faktum så rådet om att ha metall i ladorna står fast.
Under torsdagen steg Benchmark-aluminiumpriserna på LME, världens största marknad för industriella metaller, med 8,5 % till 2 305 USD per ton.
Text av Torbjörn Larsson
När detta skrivs sitter Ulf Kristersson och regeringsförhandlar under ett stort hemlighetsmakeri. Samtidigt så har vi en hårt pressad industri som inväntar den nya regeringens besked om vilka åtgärder man ska vidta för att lösa energipriserna, en skyhög inflation och annalkande lågkonjunktur.
Elkrisen hotar industrins gröna omställning. Politiken har inte presenterat någon nykter plan för hur svensk industri ska klara av att ställa om till fossilfri produktion samtidigt som elkostnaderna skjuter i höjden.
Vi har tidigare skrivit om Lundbergs Pressgjuteri ( läs artikel här) som investerat i induktionssmältning. En satsning som skulle ge både en kostnadsbesparing på 40 % och kraftigt sänkt fotavtryck.
Trots fulla orderböcker har energikrisen drastiskt förändrat situationen för Lundbergs Pressgjuteri. För att klara av situationen har företagets vd och ägare Cajsa Lundberg inte tid att invänta en ny regering.
– Politiken har svikit oss genom att inte lösa de skenande elpriserna. Vi har inte råd att sitta och invänta en regeringsbildning, beslut måste fattas omedelbart, säger Cajsa.
– Det är politikens oförmåga att fatta beslut som sätter en hel industri i denna situation. Den gröna omställningen kastas 15 år tillbaka i tiden, menar Cajsa Lundberg.
Lundbergs Pressgjuteri är inte ensamma, det höga elpriset drabbar alla – oavsett bransch. Ett annat företag som har uppmärksammat elkrisen är Bo Wiger från Nya Gjuteribolaget i Bredaryd och Nya Mönsterås Metall, i sin debattartikel (läs artikel här). Den 1 september presenterade också Hydro Extrusions en unik satsning med 100 % egen producerad lokal energi (läs artikel här).
Sedan oktober 2021 har Europa varit tvungen att stänga eller stoppa 50 % av sin primära aluminiumproduktion (1.1 miljoner ton/år) på grund av de skyhöga energipriserna. Inför EU:s transport- och energiråd den 9 september uppmanade den europeiska branschorganisationen European Aluminium både europeiska och nationella beslutsfattare att skyndsamt genomföra åtgärder på kort och medium lång sikt (läs mer här).
I Sverige behövs inte mer el på kort sikt (4 månader). Idag exporterar vi 20–25 procent av all el som produceras. Genom att debattera vindkraftverk och kärnkraft har politikerna dribblat bort den mest akuta frågan – hur löser vi dagens problem!
Om inte den nya politiska ledningen snabbt tar fram en lösning är risken överhängande att de företag som har börjat att flytta hem delar av sin produktion snart vänder tillbaka mot Asien.