Svenskt Aluminium ny strategisk nod till JTH

Svenskt Aluminium har sedan länge samarbete med JU och JTH och vi ville nu ta steget och stärka banden mellan branschen och akademin ytterligare, säger Lars-Inge Arwidsson, Managing Director på Svenskt Aluminium.

Svenskt Aluminium är en nationell intresseorganisation som består av ett 50-tal medlemsföretag inom aluminiumbranschen och som sysselsätter cirka 5 000 personer i Sverige. Organisationens vision är att utveckla användning av aluminium och att det ska ses som ett naturligt val av material. Lars-Inge Arwidsson framhåller att JTH har en stor grupp kompetenta forskare som successivt breddat sin forskarkompetens på aluminium för att möta forskningsbehovet inom extrudering, valsning, bearbetning och ytbehandling.

Svenskt Aluminium går in som den tredje strategiska noden till JTH, vid sidan av Träcentrum och Campus Värnamo.

– De kommer att stärka våra kontakter med en spännande grupp företag i en framtidsbransch med stort kompetensbehov. Partnerskapet är ett resultat av vårt redan nu starka samarbete med Svenskt Aluminium och ett kvitto på att JTH utgör navet för svensk aluminiumforskning, säger Ingrid Wadskog, vd för JTH.
Hon tycker att Svenskt Aluminium kompletterar de strategiska noderna Träcentrum och Campus Värnamo på ett bra sätt genom att man nu kommer att nå ett stort antal företag även i aluminiumbranschen.

Fakta
JTH:s stategiska partners består av: Combitech, Fagerhult, Husqvarna, Saab, Scania och Thule Group.
JTH:s strategiska noder består av: Campus Värnamo, Svenskt Aluminium och Träcentrum.


Länsstyrelsen Östergötland – var god dröj

Miljötillståndet är en het potatis. Just nu kör Ahlins 3-skift och helg för att klara av att leverera. Att företag storsatsar på grön omställning som ger kraftigt sänkt fotavtryck och plockar hem jobb från Asien är inget som Länsstyrelsen låter sig påverkas av.

Petter Isaksson, vd Ahlins i Habo är märkbart irriterad över hur myndigheter hanterar frågan.

– För att kunna åta oss det nya jobbet var vi tvungna att ta beslut om att bygga en ny fabrik för att ha kapacitet att tillverka. Men vi behöver ett miljötillstånd för att starta upp fabriken. Vi kan alltså inte starta en ny fabrik utan att ha ett miljötillstånd och vi kan inte tacka ja till en order utan att besluta om en ny fabrik. Då hade någon annan fått affären och vi hade inte haft ett underlag till att bygga en ny fabrik, säger Petter.

– Det är en chansning, men vi lämnade in en ansökan samtidigt som vi skrev under kontraktet med kunden. Där ligger det fortfarande. Länsstyrelsen kan inte ge besked när de hanterar vårt ärende. Det enda de kan meddela är att det inte är denna månaden heller och de vet inte när dom kommer hantera frågan, berättar Petter.

När Ahlins frågar om företaget kan vända sig till någon annan som kan hantera tillstånden får man svaret ”Nej, det är bara vi, Länsstyrelsen, som måste göra det”.

I Jönköpings-Posten uttalar sig Kristina Nyhlén som är tf enhetschef vid miljöprövningsenheten vid Länsstyrelsen Östergötland om tillståndsprocessen.

– Vår tillståndsprocess när det gäller miljöprövning är generellt sett aldrig under ett år från när ansökan kommer in till beslut. Mellan 1,5 till två år brukar vi säga att handläggningstiden är, säger Kristina Nyhlén till Jönköpings-Posten.

I jämförelse med andra länsstyrelser när det gäller antal medianhandläggningsdagar sticker Östergötland ut markant. I vissa fall tar Östergötland fyra gånger så lång tid på sig jämfört med andra länsstyrelser.
Är det rimligt att det tar så lång tid att få en ansökan av det här slaget?

– Det handlar om att det är flera moment i processen där flera remissinstanser ska gås igenom med svarstider. Ibland kan det behöva kompletteras i flera omgångar som också kan fördröjas, säger Kristina Nyhlén till Jönköpings-Posten.

Hållbarhet – ingen fördel vid miljötillstånd

Ett av branschorganisationen Svenskt Aluminiums mest tydliga krav på våra politiker är att skapa enklare och snabbare tillståndsprocesser. Vi har haft utredning efter utredning men det har inte lett till några förändringar.

Länsstyrelsens långdragna miljöprövningar är ett hot mot utveckling, modernisering och klimatanpassning av vår svenska industri. Det finns ingen lag eller beslut som säger att en miljöprövnings ska ta upp till två år. Till exempel så har grannlänet Västra Götaland löst samma hantering på drygt sex månader.

– Att investera i hållbarhet ger inget stöd när man söker miljötillstånd. Varför ska det vara så svårt att få ett nytt miljötillstånd när man tar affärer, vill växa och skapa fler arbetstillfällen. Vi har redan en befintlig industri som har tillstånd och den nya är mycket effektivare avslutar Petter Isaksson.


Miljövänlig kapacitet för anodisering står färdig

Tidigare i Aluminum Scandinavia har vi rapporterat att Ahlins i Habo bygger en ny modern fabrik, efter att man säkrade en stororder inom fordonsindustrin. Det är en hårdanodiserad aluminiumdetalj till en motor. En order som löper under flera år. Kunden hade som mål att köra detaljen i stål, men kom tillbaka och valde hårdanodiserad aluminium.

Petter Isaksson är vd och entreprenören som inte tackar nej. Därför började man titta på en ny fabrik som tidigare bara hade varit en idé, men som idag står redo för produktion.

Trots att bygget är färdigt och överlämnat så får Ahlins vänta med att starta upp för full produktion. Länsstyrelsen har inte tagit beslut om miljötillstånd.

– Det är ett stort problem för oss. Vi kan inte tacka ja till en ny order utan att besluta om en ny fabrik och vi kan inte starta fabriken utan miljötillstånd. Vi ansökte om tillstånd i juli förra året och länsstyrelsen har inte ens börjat att titta på tillståndet, berättar Petter.

Just nu kan Ahlins köra tio procent av sin produktion i de nya lokalerna. Det innebär att man kör i två anläggningar och i skift. En kostsam affär – som tjänstemännen på Länsstyrelsen inte tar hänsyn till.
I grannlänet Västra Götaland, som bara ligger några kilometer från Ahlins nya fabrik, tog ett miljötillstånd 2022 sex månader att få för en ytbehandlingsanläggning. Men Länsstyrelsen Östergötland, som hanterar Ahlins ärende, hävdar att det normalt tar två år.

Miljö och automation i fokus

Trots att Länsstyrelsens tjänstemän sätter smolk i bägaren har företaget en positiv syn på framtiden. Satsningen är unik och man räknar med att fler stora affärer från både Asien och Europa kommer att trilla in. Något som man ansåg var omöjligt bara för några år sedan.

– Idag får vi förfrågningar där kunden säger att för tre år sedan hade de här projekten startats upp i Asien. Nu har vi flera projekt som vi tittar på, både från Asien och Europa, berättar försäljningschef Rickard Ottosson på Ahlins.

– Vi har under många år haft fokus på automation och det har vi utvecklat i de nya anpassade lokalerna. Det är en helautomatiserad anodiseringsprocess, ner på detaljnivå, berättar Rikard.

Ahlins har satsat mycket på energiåtervinning. I anodiseringsprocessen skapas mycket värme som också ska kylas och som tidigare ”fläktades” bort genom taket. Nu har man investerat för att ta tillvara på överskottsvärmen som kan både förse processen och fastigheten med värme, men man har också förberett för att sälja värmen utanför huset.

– Detta är en jättesatsning för oss och vi ser i våra förfrågningar att gröna alternativ ökar allt mer, säger Rickard Ottosson.

Med en ny fabrik på 5 000 kvadratmeter, en kapacitetsökning på cirka 250 procent, med möjlig ökning till över 600 procent, är det inte svårt att förstå varför ledningen på Ahlins ser positivt på framtiden.

– Vi har en vision på Ahlins – att vi ska bli världens bästa ytbehandlare av aluminium, avslutar Petter Isaksson.


KK-stiftelsen satsar 90 miljoner på ny kompetens för klimatomställning

Sveriges övergripande klimatpolitiska mål är att nettoutsläppet av växthusgaser inom landet ska vara noll år 2045. För att nå målet är näringslivets omställning avgörande. Därför avsätter KK-stiftelsen nära 90 miljoner kronor på kompetensutveckling för näringslivets klimatomställning. Kurser och utbildningsprogram på avancerad nivå ska utvecklas gemensamt av lärosäten, näringsliv och andra samverkanspartners och anpassas med fokus på yrkesverksammas behov.

– Vi gör nu nya och uthålliga kompetenssatsningar inom strategiska områden som hållbara energisystem, klimatneutral produktion med fokus på den råvarubaserade värdekedjan och cirkulära metallkomponenter för svensk tillverkningsindustri, säger Eva Schelin.

30 miljoner till metallkomponenter
Ett av projektet, CIRCUMET, ska Jönköping University, tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst och andra samverkanspartners utveckla och genomföra kurser för yrkesverksamma relaterade till utmaningen att uppnå cirkularitet inom metallkomponenttillverkning.
Metallkomponenttillverkning orsakar en stor andel av CO2-utsläppen och kräver därmed en akut kompetenshöjning med fokus på klimatförändringar.

Fakta Circumet
Cirkulära metallkomponenter för svensk tillverkningsindustri: kompetensutveckling på masternivå (CIRCUMET)

Sökande lärosäte: Jönköping University
Samverkande lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst
Övriga samarbetspartners: Volvo Cars, Scania, GKN Aerospace, STENA, Ovako, Sandvik, AGES, Comptech, Husqvarna Group, Fagerhult, Jernkontoret, Gjuteriföreningen, Svenskt Aluminium, Fordonskomponentgruppen, Tunga fordon, RISE
Beviljat belopp: 30 miljoner kronor


Europeiska unionen uppmanar långivare att finansiera projekt för aluminium

EU-kommissionär Thierry Breton meddelade, vid ett möte i Bryssel för några veckor sedan, att europeiska banker borde växla upp finansiering av aluminium och andra metaller som behövs för att övergå till hållbar energi och för att hjälpa till att uppfylla målen i den kommande Green Deal -industriplanen.

Det var ett möte med finansföretag, på Berlaymont-hotellet i Bryssel, där EU-kommissionär Thierry Breton berättade att den gröna omställningen av Europa står inför två stora hinder. För det första har europeiska företag ett för stort beroende av råvaror från Folkrepubliken Kina. För det andra förväntar sig europeiska företag sannolikt en alltför stor ökning av efterfrågan.

– Jag vill att ni investerar i verksamheten i den kritiska råvaruvärdekedjan, berättade Breton till långivare inklusive Société Générale, Deutsche Bank och Santander Group.

Breton betonade behovet av större energisäkerhet genom Rysslands invasion av Ukraina för ett år sedan. Invasionen resulterande i sökandet efter nya råvaruleverantörer från andra regioner. Ryssland har varit en långvarig leverantör till Europa av aluminium och andra viktiga metaller i många år.

Breton samordnar för närvarande antagandet av lagen om kritiska råvaror, som kräver samarbete mellan de 27 medlemsländerna.

– Svårigheten i att få med över två dussin regeringar resulterar i att Europa halkar efter länder som USA och Kanada, avslutade Thierry Breton.


Prenumerera på Aluminium Scandinavia

Nyhetsbrev

Få vårt nyhetsbrev med information om forskning, nyheter och reportage från företag, mässor och konferenser m.m. - direkt till din e-post! Starta din kostnadsfria prenumeration genom att fylla i din e-postadress nedan!