Tesla har tagit emot ytterligare en 9-tons (8,2 ton) press vid sin Giga-fabrik i Austin, Texas. Pressen ska hjälpa biljätten att tillverka bilkomponenter i aluminium.

Den nya pressen kan anses som den största i världen. Detta är den andra pressen som levereras till Tesla efter att den första maskinen anlände i januari 2023. Dessa två pressar är större än Teslas befintliga pressar i Shanghai och Berlin och kommer att användas i produktionen av Teslas Cybertruck.
IDRA Group, leverantör av pressen, har lagt ut videor på internet för att illustrera företagets produktion och kapacitet.

Tesla har bekräftat att de ska börja tillverka Cybertrucken under 2023, men massproduktion kommer att vara begränsad fram till 2024.

Alutrade i Växjö investerar i en ny enkelkap för att förbättra effektiviteten och arbetsmiljön. Den nya maskinen, en Elumatec MPS 5391, är specialbyggd för att möta flexibilitetskrav, samtidigt som den öppnar upp för kortare maskinställ genom förprogrammering och rationalisering av maskinklampar. För operatörerna innebär den halvautomatiska kapen mindre monotona rörelser och bättre skydd, vilket höjer säkerheten och sänker ljudnivån i lokalerna.

Maskinen matar automatiskt fram materialet och operatören kan i stället fokusera på att se till att maskinen är laddad och kan göra detaljerna redo för leverans till kund.

Pressgjutning av aluminium är en tillverkningsprocess med hög volym som blir allt mer populär för massproduktion av komplexa delar på grund av dess höga materialutnyttjande och höga grad av automatisering.

Pressgjutning ställer höga krav på verktygen och det finns många skador och slitagemekanismer att ta hänsyn till.

Med duplex Ionbond 35 erbjuder Ionbond en optimerad beläggningslösning för hög produktivitet, maximal maskintillgänglighet och utmärkt produktkvalitet med minimerad skrothastighet i pressgjutning.
Prestandan hos duplex Ionbond 35 ökar produktionsutbytet med 50 % jämfört med konkurrentens duplexbeläggning vid tillverkning av delar till kommersiella luftbromsar hos en av våra kunder.

Aluminium Bahrain B.S.C. (Alba), ett av världens största aluminiumsmältverk kommer att installera solcellspaneler på över 37 000 m2, med en kapacitet på mer än 6 megawatt (MW).

Solar Farm-projektet kommer att bestå av cirka 11 300 solpaneler som ska monteras på taket på företagets bil-parkeringar. Solar Farm-projektet kommer att generera i storleksordningen 10 539 MWHr per år och cirka 7 591 760 kilogram koldioxidutsläpp skulle minskas per år – motsvarande en total minskning av 189 794 000 kilogram koldioxidutsläpp under en 25-årsperiod. Bahrains har ambitioner om nettonollutsläpp till 2060. Ett löfte som gjordes under den 26:e klimatförändringskonferensen för parterna (COP26).

Ford Motor Co:s elfordonsverksamhet kommer att förlora cirka 3 miljarder dollar i år. Enligt företaget är orsaken stora investeringar i den nya tekniken.

Enligt uttalande från Ford kommer elfordonsenheten att vara lönsam i slutet av 2026 med en vinstmarginal på 8 % före skatt. I slutet av detta år räknar de med att bygga med en takt på 600 000 bilar per år, och nå 2 miljoner per år i slutet av 2026.

Australian Aluminium Council har uppmanat den federala regeringen att lägga till bauxit, aluminiumoxid och aluminium till landets lista över kritiska mineraler.

– Aluminium är, och kommer att fortsätta att vara, en av de mest använda råvarorna i den globala omställningen av ren energi, säger AACs tillträdande president Mike Ferraro.

– Förutom att bidra till en koldioxidfri ekonomi genom våra produkter, investerar aluminiumindustrin i övergången till nettonoll genom utveckling av ny teknik för att minska koldioxidutsläppen i våra processer, säger Ferraro.

ALSTOM med ett konsortium av Medha och Stadler har nominerats för ett kontrakt för att bygga 100 lättvikts Vande Bharat EMU för Indian Railways (IR).

160 km/h-tågen kommer att vara de första med aluminiumkarosser som tillverkas i Indien.

Enligt högre tjänstemän är den indiska regeringen ovillig att tilldela kontraktet till Metrowagonmash i Ryssland efter invasionen av Ukraina.

Svenskt Aluminium har sedan länge samarbete med JU och JTH och vi ville nu ta steget och stärka banden mellan branschen och akademin ytterligare, säger Lars-Inge Arwidsson, Managing Director på Svenskt Aluminium.

Svenskt Aluminium är en nationell intresseorganisation som består av ett 50-tal medlemsföretag inom aluminiumbranschen och som sysselsätter cirka 5 000 personer i Sverige. Organisationens vision är att utveckla användning av aluminium och att det ska ses som ett naturligt val av material. Lars-Inge Arwidsson framhåller att JTH har en stor grupp kompetenta forskare som successivt breddat sin forskarkompetens på aluminium för att möta forskningsbehovet inom extrudering, valsning, bearbetning och ytbehandling.

Svenskt Aluminium går in som den tredje strategiska noden till JTH, vid sidan av Träcentrum och Campus Värnamo.

– De kommer att stärka våra kontakter med en spännande grupp företag i en framtidsbransch med stort kompetensbehov. Partnerskapet är ett resultat av vårt redan nu starka samarbete med Svenskt Aluminium och ett kvitto på att JTH utgör navet för svensk aluminiumforskning, säger Ingrid Wadskog, vd för JTH.
Hon tycker att Svenskt Aluminium kompletterar de strategiska noderna Träcentrum och Campus Värnamo på ett bra sätt genom att man nu kommer att nå ett stort antal företag även i aluminiumbranschen.

Fakta
JTH:s stategiska partners består av: Combitech, Fagerhult, Husqvarna, Saab, Scania och Thule Group.
JTH:s strategiska noder består av: Campus Värnamo, Svenskt Aluminium och Träcentrum.

Penrhos Spirit från Herefordshire, U.K., förnyar sin linje av prisbelönt gin genom att byta från glasförpackningar till 100 % återvunna, återanvändbara aluminium-behållare. Som en del av ett pågående engagemang för hållbarhet och förbättring av dess koldioxidavtryck, beslutade Penrhos-teamet att använda aluminiumflaskor skulle ge kunderna ett mer hållbart alternativ. Företagets utbud av gin kommer att övergå till aluminiumflaskor under 2023.

Den nya aluminiumflaskan har många fördelar. De är mycket lättare att transportera och väger bara 80 g jämfört med spritens tidigare glasflaska som vägde 750 g. Dessutom tillåter aluminiumet företaget att använda mindre förpackningar, spara utrymme i sina lager och transportera dryckerna i mindre enheter.

– Vi håller på att bli mer hållbara, säger Harriet Williams, försäljningsdirektör, Penrhos Spirits.

Nästan 75 % av allt aluminium som någonsin producerats finns fortfarande i materialslingan idag eftersom aluminium ständigt kan återvinnas utan några förändringar i egenskaper. Att återvinna en aluminiumflaska kan spara upp till 95 % av energin som används för att göra en ny flaska.

Miljötillståndet är en het potatis. Just nu kör Ahlins 3-skift och helg för att klara av att leverera. Att företag storsatsar på grön omställning som ger kraftigt sänkt fotavtryck och plockar hem jobb från Asien är inget som Länsstyrelsen låter sig påverkas av.

Petter Isaksson, vd Ahlins i Habo är märkbart irriterad över hur myndigheter hanterar frågan.

– För att kunna åta oss det nya jobbet var vi tvungna att ta beslut om att bygga en ny fabrik för att ha kapacitet att tillverka. Men vi behöver ett miljötillstånd för att starta upp fabriken. Vi kan alltså inte starta en ny fabrik utan att ha ett miljötillstånd och vi kan inte tacka ja till en order utan att besluta om en ny fabrik. Då hade någon annan fått affären och vi hade inte haft ett underlag till att bygga en ny fabrik, säger Petter.

– Det är en chansning, men vi lämnade in en ansökan samtidigt som vi skrev under kontraktet med kunden. Där ligger det fortfarande. Länsstyrelsen kan inte ge besked när de hanterar vårt ärende. Det enda de kan meddela är att det inte är denna månaden heller och de vet inte när dom kommer hantera frågan, berättar Petter.

När Ahlins frågar om företaget kan vända sig till någon annan som kan hantera tillstånden får man svaret ”Nej, det är bara vi, Länsstyrelsen, som måste göra det”.

I Jönköpings-Posten uttalar sig Kristina Nyhlén som är tf enhetschef vid miljöprövningsenheten vid Länsstyrelsen Östergötland om tillståndsprocessen.

– Vår tillståndsprocess när det gäller miljöprövning är generellt sett aldrig under ett år från när ansökan kommer in till beslut. Mellan 1,5 till två år brukar vi säga att handläggningstiden är, säger Kristina Nyhlén till Jönköpings-Posten.

I jämförelse med andra länsstyrelser när det gäller antal medianhandläggningsdagar sticker Östergötland ut markant. I vissa fall tar Östergötland fyra gånger så lång tid på sig jämfört med andra länsstyrelser.
Är det rimligt att det tar så lång tid att få en ansökan av det här slaget?

– Det handlar om att det är flera moment i processen där flera remissinstanser ska gås igenom med svarstider. Ibland kan det behöva kompletteras i flera omgångar som också kan fördröjas, säger Kristina Nyhlén till Jönköpings-Posten.

Hållbarhet – ingen fördel vid miljötillstånd

Ett av branschorganisationen Svenskt Aluminiums mest tydliga krav på våra politiker är att skapa enklare och snabbare tillståndsprocesser. Vi har haft utredning efter utredning men det har inte lett till några förändringar.

Länsstyrelsens långdragna miljöprövningar är ett hot mot utveckling, modernisering och klimatanpassning av vår svenska industri. Det finns ingen lag eller beslut som säger att en miljöprövnings ska ta upp till två år. Till exempel så har grannlänet Västra Götaland löst samma hantering på drygt sex månader.

– Att investera i hållbarhet ger inget stöd när man söker miljötillstånd. Varför ska det vara så svårt att få ett nytt miljötillstånd när man tar affärer, vill växa och skapa fler arbetstillfällen. Vi har redan en befintlig industri som har tillstånd och den nya är mycket effektivare avslutar Petter Isaksson.

Tidigare i Aluminum Scandinavia har vi rapporterat att Ahlins i Habo bygger en ny modern fabrik, efter att man säkrade en stororder inom fordonsindustrin. Det är en hårdanodiserad aluminiumdetalj till en motor. En order som löper under flera år. Kunden hade som mål att köra detaljen i stål, men kom tillbaka och valde hårdanodiserad aluminium.

Petter Isaksson är vd och entreprenören som inte tackar nej. Därför började man titta på en ny fabrik som tidigare bara hade varit en idé, men som idag står redo för produktion.

Trots att bygget är färdigt och överlämnat så får Ahlins vänta med att starta upp för full produktion. Länsstyrelsen har inte tagit beslut om miljötillstånd.

– Det är ett stort problem för oss. Vi kan inte tacka ja till en ny order utan att besluta om en ny fabrik och vi kan inte starta fabriken utan miljötillstånd. Vi ansökte om tillstånd i juli förra året och länsstyrelsen har inte ens börjat att titta på tillståndet, berättar Petter.

Just nu kan Ahlins köra tio procent av sin produktion i de nya lokalerna. Det innebär att man kör i två anläggningar och i skift. En kostsam affär – som tjänstemännen på Länsstyrelsen inte tar hänsyn till.
I grannlänet Västra Götaland, som bara ligger några kilometer från Ahlins nya fabrik, tog ett miljötillstånd 2022 sex månader att få för en ytbehandlingsanläggning. Men Länsstyrelsen Östergötland, som hanterar Ahlins ärende, hävdar att det normalt tar två år.

Miljö och automation i fokus

Trots att Länsstyrelsens tjänstemän sätter smolk i bägaren har företaget en positiv syn på framtiden. Satsningen är unik och man räknar med att fler stora affärer från både Asien och Europa kommer att trilla in. Något som man ansåg var omöjligt bara för några år sedan.

– Idag får vi förfrågningar där kunden säger att för tre år sedan hade de här projekten startats upp i Asien. Nu har vi flera projekt som vi tittar på, både från Asien och Europa, berättar försäljningschef Rickard Ottosson på Ahlins.

– Vi har under många år haft fokus på automation och det har vi utvecklat i de nya anpassade lokalerna. Det är en helautomatiserad anodiseringsprocess, ner på detaljnivå, berättar Rikard.

Ahlins har satsat mycket på energiåtervinning. I anodiseringsprocessen skapas mycket värme som också ska kylas och som tidigare ”fläktades” bort genom taket. Nu har man investerat för att ta tillvara på överskottsvärmen som kan både förse processen och fastigheten med värme, men man har också förberett för att sälja värmen utanför huset.

– Detta är en jättesatsning för oss och vi ser i våra förfrågningar att gröna alternativ ökar allt mer, säger Rickard Ottosson.

Med en ny fabrik på 5 000 kvadratmeter, en kapacitetsökning på cirka 250 procent, med möjlig ökning till över 600 procent, är det inte svårt att förstå varför ledningen på Ahlins ser positivt på framtiden.

– Vi har en vision på Ahlins – att vi ska bli världens bästa ytbehandlare av aluminium, avslutar Petter Isaksson.

Sveriges övergripande klimatpolitiska mål är att nettoutsläppet av växthusgaser inom landet ska vara noll år 2045. För att nå målet är näringslivets omställning avgörande. Därför avsätter KK-stiftelsen nära 90 miljoner kronor på kompetensutveckling för näringslivets klimatomställning. Kurser och utbildningsprogram på avancerad nivå ska utvecklas gemensamt av lärosäten, näringsliv och andra samverkanspartners och anpassas med fokus på yrkesverksammas behov.

– Vi gör nu nya och uthålliga kompetenssatsningar inom strategiska områden som hållbara energisystem, klimatneutral produktion med fokus på den råvarubaserade värdekedjan och cirkulära metallkomponenter för svensk tillverkningsindustri, säger Eva Schelin.

30 miljoner till metallkomponenter
Ett av projektet, CIRCUMET, ska Jönköping University, tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst och andra samverkanspartners utveckla och genomföra kurser för yrkesverksamma relaterade till utmaningen att uppnå cirkularitet inom metallkomponenttillverkning.
Metallkomponenttillverkning orsakar en stor andel av CO2-utsläppen och kräver därmed en akut kompetenshöjning med fokus på klimatförändringar.

Fakta Circumet
Cirkulära metallkomponenter för svensk tillverkningsindustri: kompetensutveckling på masternivå (CIRCUMET)

Sökande lärosäte: Jönköping University
Samverkande lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst
Övriga samarbetspartners: Volvo Cars, Scania, GKN Aerospace, STENA, Ovako, Sandvik, AGES, Comptech, Husqvarna Group, Fagerhult, Jernkontoret, Gjuteriföreningen, Svenskt Aluminium, Fordonskomponentgruppen, Tunga fordon, RISE
Beviljat belopp: 30 miljoner kronor

EU-kommissionär Thierry Breton meddelade, vid ett möte i Bryssel för några veckor sedan, att europeiska banker borde växla upp finansiering av aluminium och andra metaller som behövs för att övergå till hållbar energi och för att hjälpa till att uppfylla målen i den kommande Green Deal -industriplanen.

Det var ett möte med finansföretag, på Berlaymont-hotellet i Bryssel, där EU-kommissionär Thierry Breton berättade att den gröna omställningen av Europa står inför två stora hinder. För det första har europeiska företag ett för stort beroende av råvaror från Folkrepubliken Kina. För det andra förväntar sig europeiska företag sannolikt en alltför stor ökning av efterfrågan.

– Jag vill att ni investerar i verksamheten i den kritiska råvaruvärdekedjan, berättade Breton till långivare inklusive Société Générale, Deutsche Bank och Santander Group.

Breton betonade behovet av större energisäkerhet genom Rysslands invasion av Ukraina för ett år sedan. Invasionen resulterande i sökandet efter nya råvaruleverantörer från andra regioner. Ryssland har varit en långvarig leverantör till Europa av aluminium och andra viktiga metaller i många år.

Breton samordnar för närvarande antagandet av lagen om kritiska råvaror, som kräver samarbete mellan de 27 medlemsländerna.

– Svårigheten i att få med över två dussin regeringar resulterar i att Europa halkar efter länder som USA och Kanada, avslutade Thierry Breton.

Trimet och Nexans har utvecklat en ny produkt som kan möta de tekniska kraven på legeringens mekaniska egenskaper och konduktivitet samtidigt som produktens koldioxidavtryck minskar. Hittills har elkablar tillverkats uteslutande på basis av primäraluminium.

Smältning och återvinning av aluminiumskrot kräver bara en bråkdel av den energi som behövs för att producera primäraluminium. Men återvunnet aluminium innehåller föroreningar som negativt påverkar materialets specifika egenskaper. Samarbetsprojektet mellan Nexans och Trimet syftade till att samordna råvaruförsörjning och materialutveckling. Till exempel har Nexans förfinat sorteringen av aluminiumskrot vid sina produktionsanläggningar i Europa genom Recy-Câbles, ett Nexans-Suez joint venture, samtidigt som insamlingen anpassats till återvinning för elkablar. Trimet har stängt materialkretsloppet med sitt återvinningskoncept och använt det erhållna skrotet för att utveckla en högkvalitativ legering som uppfyller kvalitetskrav för både mekanisk och elektrisk prestanda.

– Återvinning är en viktig komponent i hållbar aluminiumproduktion för oss. Utvecklingen av högkvalitativa legeringar med minsta möjliga koldioxidavtryck ger ett betydande bidrag till detta, säger Philipp Schlüter, vd för Trimet Aluminium SE och vd för Trimet France SAS.

Polestar 0 är ett projekt med ambitionen att utveckla en verkligt klimatneutral bil till år 2030. Som partner kommer Gränges att använda sin ledande expertis inom valsad aluminium för att bidra till forskning och utveckling av cirkulära och klimatsmarta aluminiummaterial och processer.

– Vi strävar efter att samarbeta med företag som delar våra hållbarhetsambitioner och netto-noll-mål. För att nå dit måste vi accelerera i alla delar av värdekedjan, från materialförsörjning, återvinning, produktutveckling och produktionsprocesser och hela vägen ut till användandet av slutprodukten. Partnerskapet kring Polestar 0 är ett ypperligt exempel på hur vi använder vår expertis inom hållbara material och processer för att hjälpa våra kunder och partners i deras arbete mot minskat klimatavtryck, säger Jörgen Rosengren, vd för Gränges.

Fakta
Polestar 0-projektet lanserades 2021 med övertygelsen att bilindustrin behöver en fullständig återställning. Medan skiftet till elbilar eliminerar avgasutsläppen, ser Polestar behovet av att snarast ta itu med utsläpp som härrör från produktionen. Det ambitiösa målet med Polestar 0-projektet är att eliminera alla källor med CO2e i hela leverantörskedjan, från utvinning av råmaterial till material- och fordonstillverkning, leverans och återvinning, utan att förlita sig på vilseledande kompensationssystem.

Inom kort tar Hagéns Åkeri AB i Vetlanda Scanias ellastbil på 40 ton tågvikt i drift. Den nya ellastbilen ska transportera aluminiumprofiler från Hydro Extrusions tillverkade i Sverige.

Hydro har som mål att minska sina CO2-utsläpp med 30 procent till 2030 på väg mot fossilfrihet senast 2050. Scania tillhör kunderna och utnyttjar företagets produkter i fordonstillverkningen.

I Vetlanda har företaget även sitt omsmältverk där man återvinner aluminiumskrot till nya göt. Anläggningen planerar dessutom för en hel omställning till egenproducerad och förnybar energi till 2025.

– Vi har många ambitiösa projekt igång inom hållbarhet för att minska vår klimatpåverkan och varje steg räknas på vägen mot nollutsläpp, oavsett om det är att göra våra transporter grönare eller att göra en hel energiomställning i fabrikerna, säger Jonas Bjuhr, vd Hydro Extrusion Sverige.

Genom samverkan med utvalda åkerier och företag provar Scania elektrifierade lastbilar i olika driftsförhållanden för att samla erfarenhet i den fortsatta utvecklingen.

– Vi på Hydro har varit pådrivande att testa eldrift och även Hagéns tycker att det är helt rätt. Detta är bara början och jag tror att vi kommer att fortsätta på samma bana, förklarar Jonas Bjuhr.

Hagéns Åkeri AB grundades redan 1956 och har idag en varierad flotta på 25 fordon för olika uppdrag. Återvinningstransporter är en annan stor del av företagets verksamhet. Sedan 2017 kör Hagéns på det förnybara drivmedlet HVO100.

– Vi behöver 40 ton tågvikt för att kunna lasta så mycket som möjligt, säger verksamhetschef Lars-Göran Landegren, Hagéns Åkeri AB. Visserligen är aluminiumprofiler ett förhållandevis lätt material, men bearbetade detaljer lastade på pall kan väga en hel del, säger han och fortsätter:

– Det är väldigt inspirerande att vi nu tar detta steg, att vi som mindre åkerier kan vara med i omställningen för hållbara transporter, säger han.