Profilgruppen har inlett en process för att förvärva en aluminiumfabrik i Polen. Den aktuella fabriken har befunnit sig i ekonomiska svårigheter och produktionen har minskat avsevärt. Trots detta ser Profilgruppen potentiella möjligheter i att återuppbygga verksamheten och stärka sin närvaro på den växande polska marknaden.

En möjlig expansion med både möjligheter och utmaningar
– Vi ser en intressant möjlighet, men det finns naturligtvis också utmaningar. Förvärvet skulle innebära ett omfattande arbete med att återuppbygga verksamheten, berättar Fredrik Uhrbom, chef contract manufacturing, Profilgruppen.

Profilgruppen betonar att det finns både möjligheter och risker med investeringen.
– Den största risken är att återuppbyggnaden tar längre tid än beräknat och att vi behöver göra ytterligare investeringar innan verksamheten når full kapacitet, skriver företaget i sitt pressmeddelande.

Polen – en strategisk marknad
Den polska marknaden för aluminiumprofiler är betydligt större än den svenska, och genom detta eventuella förvärv kan Profilgruppen få tillgång till produktionskapacitet som kompletterar deras befintliga verksamhet.

Att investera i Polen skulle kunna stärka bolagets konkurrenskraft och skapa bättre möjligheter att möta efterfrågan på aluminiumprodukter i Europa.

– Vi har inlett vissa satsningar och ser en intressant potential i detta, avslutar Fredrik Uhrbom.

Nästa steg
Profilgruppen har inlett processen men betonar att inget beslut är taget. Om affären går i lås väntar ett omfattande arbete med att återuppbygga verksamheten, där fokus ligger på att säkerställa produktionens långsiktiga hållbarhet och att behålla viktig kompetens.

Denna potentiella expansion är ett viktigt steg för Profilgruppen i deras strategi att stärka sin position på den europeiska aluminiumprofilmarknaden.

AGES Industri AB har tecknat avtal om att sälja AGES Casting Unnaryd till Lazarus Industriförvaltning AB. Försäljningen är en del av AGES strategi att fokusera på Precision Components, med inriktning på skärande bearbetning och Engineering Solutions.

AGES Casting Unnaryd, som tillverkar pressgjutna aluminiumkomponenter, omsatte 503 MSEK under 2024 men redovisade ett negativt resultat på -20,5 MSEK. Köpeskillingen motsvarar ett företagsvärde på cirka 70 MSEK och affären väntas stärka AGES finansiellt genom minskade skulder.
– Efter att ha lärt känna verksamheten vid AGES Casting Unnaryd har vi imponerats av medarbetarnas hårda arbete för att ställa om verksamheten efter några utmanande år. Bolaget har en intressant position på marknaden, och vi ser stora möjligheter att utveckla affären tillsammans med kunderna, säger Yann Blandy, partner på Lazarus Industriförvaltning AB.

Affären beräknas slutföras under första kvartalet 2025, förutsatt myndighetsgodkännande.

Kulltorp ingår inte
Pressgjuteriet i Kulltorp ingår inte i försäljningen till Lazarus. Kulltorp är en lönsam verksamhet, men med tanke på att AGES strategi är att fokusera på Precision Components, får man räkna med att även Kulltorp kan komma att säljas framöver.

Samtidigt har AGES sedan tidigare inlett diskussioner om ett eventuellt samgående med Ekets Group. Ett sådant samgående skulle i så fall genomföras genom att AGES övertar samtliga aktier i Ekets mot utgivande av nyemitterade aktier i AGES. Någon slutlig överenskommelse har ännu inte träffats, och det är inte säkert att transaktionen blir av eller på vilka villkor den i så fall skulle genomföras.

Det tyska företaget Toolcraft har utvecklat SupportBlaster 320-HA, ett system för att effektivisera borttagning av stödstrukturer från metallkomponenter tillverkade med additiv tillverkning. Genom att använda torrisblästning minskar systemet bearbetningstiden med upp till 80 % jämfört med traditionella metoder som hammare och mejsel. Förutom att förbättra produktionseffektiviteten bidrar systemet även till bättre arbetsmiljö genom att minska fysiskt påfrestande arbetsmoment. Toolcraft ser tekniken som en nyckel till framtidens automatiserade efterbehandling av 3D-printade metallkomponenter.

Se filmen på https://youtu.be/-2LztEMg3OE

Den australiska regeringen har beslutat att stödja landets aluminiumindustri med produktionskrediter på 2 miljarder australiska dollar, som en del av initiativet Future Made in Australia. Satsningen syftar till att säkerställa konkurrenskraftig och mer klimatvänlig energiförsörjning för aluminiumsmältverk, en avgörande faktor för att stärka Australiens position på den globala marknaden.

Enligt Marghanita Johnson, vd för Australian Aluminium Council, har många andra länder redan infört stöd för sin aluminiumproduktion, medan Australien har legat efter. Nu tar regeringen ett viktigt steg för att säkra långsiktig hållbarhet och investeringar i branschen.

Australien är ett av få länder med hela aluminiumvärdekedjan inom landets gränser – från bauxitbrytning och aluminaförädling till smältverk och vidareförädling. Stödet ska underlätta övergången till en mer hållbar produktion genom:

• Tillgång till konkurrenskraftig, lågutsläppande energi
• Kapitalstöd för investeringar i klimatvänliga teknologier
• Effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser

Australiens aluminiumindustri sysselsätter över 75 000 personer, med hög andel jobb i regionala områden. Global efterfrågan på aluminium väntas fördubblas till 2050, vilket gör denna satsning strategiskt viktig både för landets ekonomi och energiomställning.

Speira och Bayards har utvecklat ett nytt koncept för vindturbiner där aluminium ersätter glasfiberförstärkt plast (GRP) och stål i konstruktionen av turbinhus. Lösningen ger flera fördelar:

• 18 % lägre vikt än GRP
• 67 % lägre CO2-utsläpp vid produktion
• 100 % återvinningsbart vid varje livscykelslut

Aluminiums hållbarhet, låga vikt och korrosionsbeständighet gör det till ett effektivt och miljövänligt alternativ i vindkraftsindustrin. Dessutom kräver aluminium betydligt mindre energi vid återvinning, vilket ytterligare förbättrar den klimatmässiga balansen.

– Det är dags att driva materialomställningen inom vindkraft. Aluminium öppnar en ny dimension av hållbarhet,säger Reinhard Pritzlaff, teknisk rådgivare på Speira.

Den tyska aluminiumindustrin står fortsatt inför stora utmaningar, med sjunkande produktionsvolymer för tredje året i rad. Rob van Gils, ordförande för Aluminium Deutschland (AD), betonar vikten av att nästa tyska regering prioriterar industrins konkurrenskraft.

– Vår bransch är innovativ och tekniskt förstklassig, men politiska hinder måste undanröjas för att återställa vår internationella konkurrenskraft, säger van Gils.

Produktionstapp 2024 – återhämtning uteblev
Under 2024 minskade den totala aluminiumproduktionen i Tyskland med 2 % till cirka 2,7 miljoner ton.
Återvunnen aluminium var den enda sektorn som ökade, med 3 % upp till 648 000 ton under fjärde kvartalet.

Halvfabrikat såg en fortsatt nedgång, med 11 raka kvartal av minskad produktion. Den totala volymen föll till 2,3 miljoner ton (-3 %), där strängpressade produkter sjönk med 7 % och valsade produkter minskade med 2 %.

Försiktig prognos för 2025
Industrin ser ingen snabb vändning 2025.
– Det krävs tydliga politiska åtgärder direkt efter koalitionsförhandlingarna för att återupprätta förtroendet och få ekonomin att vända, säger van Gils.

Aluminium Deutschland har formulerat sex konkreta krav till regeringen, där huvudmålet är att stärka den internationella konkurrenskraften genom smart politik från dag ett.

Den tyska verktygsmaskinindustrin fortsätter att hävda sig i den globala konkurrensen trots ekonomiska utmaningar, enligt VDW:s (Tyska Verktygsmaskinbyggarnas Förening) senaste rapport. Under 2024 var Tyskland den näst största producenten av verktygsmaskiner efter Kina och delade förstaplatsen i exportvolym.

Trots fallande efterfrågan och osäkerheter på de viktiga marknaderna USA och Kina, investerar den tyska industrin cirka 3 % av sin omsättning i forskning och utveckling. Dessutom har branschen fortsatt att öka sin arbetsstyrka, vilket möjliggör flexibilitet i tuffa tider.

VDW:s prognos för 2025 pekar dock på en produktionsminskning med 10 % till 13,3 miljarder euro, främst på grund av krisen inom fordonsindustrin och minskad konsumtion i Europa. Samtidigt ser branschen möjligheter i diversifiering mot nya marknader som Indien och Sydostasien, samt i tillväxtsektorer som flygindustri, medicinteknik, förnybar energi och elektronik.

VDW efterlyser nu politiska reformer för att minska byråkrati, sänka energikostnader och förbättra digitaliseringen, vilket skulle stärka industrins konkurrenskraft ytterligare.

11 februari 2025 trädde EU:s nya förpacknings- och avfallsdirektiv i kraft, med en övergångsperiod fram till augusti 2026. Direktivet syftar till att minska avfall och främja en mer hållbar användning av material genom strängare krav på återvinning, minskad engångsanvändning och ökad cirkuläritet i förpacknings-
industrin.

För aluminiumindustrin innebär detta nya möjligheter att lyfta fram materialets återvinningsbarhet och låga miljöpåverkan. Branschen uppmanas att anpassa sig till de nya reglerna och utnyttja aluminiumets fördelar i den cirkulära ekonomin.

Om det var barnbokstema förra gången så får vi väl nu då gå över till filmtitlar och en liten kombination av George Lucas och Bruce Willis. Men förutom det så fortsätter följetongen om tariffer och man har slutat att förvånas över hur, ja jag vet inte hur annat man ska säga det, barnsligt det är. Jussi kom ju redan tidigt under sin nya period som högsta höns med sitt hot om 25-procentiga införseltariffer för kanadensisk aluminium in i USA, åberopandes smuggling av fentanyl. Kanada tyckte detta var lite oschysst och svarade med diverse åtgärder varav hotet om att stoppa exporten av el var den tyngsta. Det här tyckte inte Jussi om och som med en sving med lasersvärdet så höjde han insatserna till 50 % införseltariff. Kanada backade undan och hela sandlådedramat slutade för stunden på samma nivåer som det började. 25 procent på all aluminium in från Kanada, men frågan är nu hur länge det kommer att vara så!

Här kunde ju allt detta med importtariffer ha slutat, men Jussi är inte den som stannar upp i första taget. Det finns ju fler metaller, och en titt på det periodiska systemet ger ju att koppar också är en metall som används flitigt i dagens ekovänliga samhälle. Så även i Jussis, så vad är mer naturligt då än att börja skissa på en ny liten tariff. Skulle 25 procent kunna vara en lämplig nivå? Självklart. Varför skatter nödvändigtvis ska hanteras i multiplar om 25, vet jag inte men det är väl någon amerikansk ide´.

Som om av en händelse så noteras nu koppar efter detta till de högsta nivåerna någonsin, all time high, 5,37 USD/lb. FAST DET ÄR JU BARA I USA, i resten av västvärlden så är det LME som är ledstjärnan och där handlas metallen i USD/mt och då är det inga all time highs. Visst priser på strax under 10 000 dollar är högt, men det är 10 % kvar till tidigare högsta. Med 1 800 dollar per ton i arbitrage är de fysiska traders som handlar koppar högt upp i det blå och jobbar stenhårt på att skaka fram mer koppar som kan tradas in mot amerikansk specifikation innan tarifferna träder i kraft. Att vara basmetalltrader i dessa tider är ett tufft men lönsamt jobb, tre månader in på det nya året och redan så har man haft mer tradingmöjligheter än på flera år om man tittar tillbaks.

Det ska fan till att vara amerikan. För hur mycket nu Trump än säger att det här är bra för landet så är det hen (hmmm, ett begrepp som inte finns i USA) på gatan som får ta smällen. Consumer Confidence siffror som kom ut nu i veckan visar på de lägsta förväntningarna sedan i början på år 2021, och för hushållens förväntningar 6 månader framåt är siffrorna nu de lägsta på 12 år. Det dricks rätt mycket öl i USA och dessutom mycket läsk. Dom som tillverkar dessa drycker har inte glömt hur det såg ut förra gången Jussi höll hov 2016–20, och dom är inte glada nu. Det är inte biltillverkarna heller och det är fler förutom konsumentorganisationer som vädrar sitt missnöje.

Om Alcoa är missnöjda eller ser dessa tider med glädje kan diskuteras, men så där helt nöjda lär de inte vara. Alcoa (Aluminium Company of America) producerar upp till 290 tton aluminium i USA och nästan 1,1 Mton i Kanada samt en hel del till på andra håll i världen. Med de nya pålagorna tvingas man nu gnugga geniknölarna och lägga om transporterna ordentligt. Metall från Kanada får nu gå till Europa och metall producerad i förslagsvis Australien (som inte drabbats av strafftullar) får skickas till USA. Det blir ett bök, men det blir minst kostsamt i längden. Det komiska här är dock att det är ett amerikanskt bolag.

Som avslutning kan nämnas att vi nu är inne i ormens år enligt kineserna, elementet är trä. Ormen kännetecknas tvärt emot vad man kan tro av lugn, lojalitet och rationalitet och symboliserar även återfödelse och förnyelse. Låt oss hoppas på att lite av detta kan spilla över på påsktuppen på andra sidan vattnet.

Lycka till men var försiktiga nu i dessa tider.

Elumatec Skandinavien och Emmegi Scandinavia går samman och bildar Voilàp Scandinavia AB i Sverige med dotterbolaget Voilàp Norway AS. Samgåendet är en del av Voilàp-koncernens strategi att samla sin expertis inom bearbetningsmaskiner och bredda sitt erbjudande.

Större produktutbud och bättre service
Fusionen stärker servicen och effektiviteten för kunder i Skandinavien, Finland, Estland och Island. Voilàp Scandinavia utökar sitt produktutbud med fler varumärken, inklusive:
Someco – PVC-bearbetning
Keraglass – Glasbearbetning
Imecon – Digital skyltning
Voilàp Digital – Digitala utställningsrum

Voilàp expanderar inom glas
Voilàp Group har även köpt en 51 % andel i Mappi International, en ledande tillverkare av glasbearbetningsmaskiner, vilket stärker koncernens position i branschen.

Jaguar Land Rover (JLR) rapporterade nyligen en vinstminskning till följd av en aluminiumbrist som drabbat företagets produktion. Problemen uppstod efter översvämningar hos en viktig aluminiumleverantör i Schweiz, vilket kraftigt påverkat tillverkningen av företagets högpresterande SUV:ar.

Under perioden juli–september 2024 minskade JLR:s vinst före skatt med 10 %, till 398 miljoner pund, medan intäkterna sjönk med 5,6 % till 6,5 miljarder pund. Även Tata Motors, JLR:s moderbolag, såg en negativ inverkan med en vinstminskning på 11 % och en nedgång i intäkterna med 3,9 %.
Aluminium är en viktig resurs inom fordonsindustrin, och bristen understryker dess betydelse för produktionen och industrins framtida utveckling.