Svensk tillverkningsindustri skulle vara betydligt konkurrenskraftigare om man vid varje tillfälle valde rätt material. Ibland är ”rätt material” någon form av aluminium, ibland inte. I båda fallen är felaktigt materialval olyckligt.

Sverige har i dag mångdubbelt antal företag som förädlar aluminium, jämfört med antalet materialproducenter. De flesta är SME:s och tillsammans använder de dubb-elt så mycket aluminium som produceras i Sverige.

I dag finns ingen vare sig tryckt eller webbbaserad företagsoberoende information om aluminium på svenska. Företagen som vill använda aluminium i sin produkt-ion är utlämnade åt leverantörerna när de vill söka kunskap. Vid universitet och högskolor berörs aluminium endast flyktigt och kunskapen är mycket bristfällig hos studenterna.

Behov av kompetenshöjning
Behovet av både kompetenshöjning i svensk aluminiumindustri och inte minst inom utbildningsväsendet är stort, som sagts ovan. Fördomar och rena felaktigheter om aluminium behöver behandlas på ett transparent och klargörande sätt. Sedan finns det även några ofördelaktiga fakta om aluminium, som även de behöver behandlas.

Tidigare fanns ”SIS Handbok 12:2001 – Aluminium”. Den upplaga som fanns kvar har SIS-förlaget destruerat. Aluminiumläran som gamla Gränges och senare Sapa gav ut, är föråldrad och utgången. SkanAluminium (en fd nordisk aluminiumintresseorganisation) gav ut skrifter om aluminium. SkanAluminium lades ned i början av 2000-talet.

Det finns alltså en stor kunskapslucka och ett stort behov av ett pedagogiskt upplagt material som behandlar de grundläggande legeringarna, tillstånden, egenskaperna och produktionsmetoderna. Man kan samla ihop kunskapen som finns hos de stora producenterna, universiteten och instituten och förmedla den genom värdekedjan och även till utbildningsvärlden.

Materialet bör läggas upp i enlighet med ”Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner” och förmedla det viktigaste i de 120 EU-standarder som berör aluminium.

Dela gärna artikeln