Elitfönster får Stora Aluminiumpriset
3,7 miljoner meter aluminiumprofil passerar varje år genom Elitfönsters produktion. Profilerna ska bearbetas, lackeras i hundratals olika kulörer och hamna på rätt fönster – innan produktionsskrotet går tillbaka för att bli nytt aluminium. Aluminium Scandinavia åkte till Vetlanda och följde materialets väg genom fabriken tillsammans med hållbarhets- och inköpschefen Tommy Freijd. Nu tilldelas Elitfönster Stora Aluminiumpriset.
Stora Aluminiumpriset tilldelas Elitfönster för företagets långsiktiga och innovativa användning av aluminium. I motiveringen framhålls särskilt arbetet med en lokal och cirkulär värdekedja där aluminium återvinns och återförs till nya profiler. Elitfönster lyfts också fram för hur aluminiumets egenskaper kombinerats med innovation och cirkularitet för att skapa långsiktig klimatnytta och stärkt konkurrenskraft.
Det första man tänker på när man hör Elitfönster är knappast aluminium.
Trä ligger betydligt närmare till hands. Företaget har sina rötter i de småländska skogarna och startade 1924 som Lenhovda Snickerifabrik. 1953 specialiserade man sig på fönster. I dag är Elitfönster Sveriges ledande fönstertillverkare och tillverkar omkring 2 800 produkter om dagen i Vetlanda och Lenhovda.
Men när jag möter hållbarhets- och inköpschef Tommy Freijd vid fabriken i Vetlanda dröjer det inte länge innan samtalet handlar om aluminium. Och när vi senare går ut i produktionen blir det ännu tydligare vilken roll metallen fått.
– Omkring 85–90 procent av våra fönster har aluminium på utsidan, berättar Tommy.
Det innebär stora volymer. Elitfönster använder omkring 1 200 ton aluminium om året, motsvarande 3,7 miljoner meter aluminiumprofil och där vi lackerar i omkring 550 olika kulörer per år.
Det är också här någonstans som förklaringen till Stora Aluminiumpriset börjar.
Från träfönster till aluminium
Vi börjar dock några decennier tidigare.
Elitfönsters första aluminiumklädda fönster tillverkades 1980–81. Grundidén var enkel. Trä är ett bra material för själva fönstret, medan aluminium på utsidan ger ett vädertåligt och underhållssnålt skydd.
Sedan dess har aluminiumets betydelse vuxit.
När vi går genom fabriken visar Tommy hur materialen successivt möts i produktionen. Trädelarna kommer från ett håll, glaset från ett annat. Beslag, gummilister och andra komponenter ska finnas på plats. Och så aluminiumet. Här ligger profiler som ska in i produktionen. De kommer i olika utföranden och kulörer och måste komma fram i rätt ordning till rätt fönster. Det som från utsidan kan se ut som en ganska standardiserad industriprodukt visar sig snabbt vara något helt annat.
– När jag kom hit från Sapa tänkte jag ungefär: hur komplicerat kan ett fönster vara? Men det är enormt komplext och en extrem logistik, säger Tommy.
Han börjar räkna upp varianterna. Omkring 6 000 glaskombinationer. Hundratals alternativ på handtag och beslag. Ett stort antal aluminiumprofiler. Och en flora av kulörer som i praktiken innebär att aluminiumhanteringen måste följa varje enskild order genom produktionen. Det moderna fönstret är i hög grad kundanpassat.
– Förr kunde vi tillverka standardfönster under lågsäsong och lägga på lager. Så fungerar det inte längre.
Elitfönsters inköpschef Tommy Freijd en bearbetad profil.
Rätt profil till rätt fönster
Vi fortsätter till aluminiumavdelningen.
Här har Elitfönster investerat i en mer automatiserad bearbetning. Profilerna kapas och bearbetas efter den produkt som befinner sig på väg genom fabriken.
Tommy pekar på en ordersats som står klar.
– Den där ska ut i morgon.
Just logistiken är en av utmaningarna. En kund kan i princip välja den NCS-kulör som önskas. För en vanlig kulör finns volym, men en specialbeställning kan innebära att Elitfönster behöver beställa mer lackerad profil än vad den aktuella ordern kräver.
– Då kanske vi tar hem några extra längder. Utmaningen är hela tiden att optimera mängden vi beställer och minimera det som blir över.
Det är ett konkret exempel på vad den stora variantfloran innebär i praktiken.
Tog hem kontrollen över aluminiumet
Tommy Freijd har ett särskilt perspektiv på aluminiumhanteringen. Innan han kom till Elitfönster arbetade han hos samarbetspartnern Hydro, en global aluminiumkoncern som kontrollerar hela kedjan från råvara och förnybar energi till färdiga produkter. När han började på Elitfönster låg en större del av aluminiumhanteringen utanför företaget. Det fungerade – men inte alltid tillräckligt bra.
– Vi var för långt ifrån varandra. När det blev fel kunde det handla om kvalitet, leveranser eller att något behövde göras om.
Elitfönster började därför förändra upplägget. Företaget tog successivt större kontroll över avtalet med Hydro samtidigt som mer av bearbetningen flyttades hem.
I dag har Elitfönster byggt upp två egna aluminiumverkstäder.
När vi står framför den nya bearbetningsutrustningen beskriver Tommy skillnaden mot tidigare. Traditionell kapning, stansning och mer manuella moment har ersatts av en betydligt mer automatiserad produktion. Det är också ett tecken på att aluminiumets roll förändrats. Det handlar inte längre bara om en komponent som köps in och monteras på ett träfönster. Aluminium har blivit en del av Elitfönsters egen produktionskompetens.
Skrotet vänder tillbaka
Men för att förstå varför Elitfönster får Stora Aluminiumpriset måste vi följa aluminiumet åt andra hållet också. Det som blir över i produktionen kastas inte in i ett blandat metallflöde. Skrotet sorteras. Tommy visar hur materialet hanteras och förklarar att rätt legering märks upp så att materialet kan hållas separerat.
– Vi vet vilka profiler vi har och vilken legering de består av. Det gör att vi kan hålla ett rent flöde tillbaka.
Sedan går aluminiumet tillbaka.
Elitfönsters egen bild av systemet är nästan som en karta över Småland. Hydro smälter aluminiumet i Sjunnen och i Vetlanda extruderas nya sexmetersprofiler. Därifrån går de profiler som ska pulverlackeras vidare till A-Lackering i Sävsjö, innan de levereras till Elitfönsters produktion i Vetlanda och Lenhovda. A-Lackering ingår, liksom Elitfönster, i Inwido-koncernen och har omkring 180 medarbetare i Sävsjö.
Hos Elitfönster bearbetas profilerna och monteras på fönstren.
Och produktionsskrotet? Det går tillbaka till smältverket i Sjunnen. Cirkeln sluts.
Det lokala closed loop-flödet etablerades tillsammans med Hydro under 2025, men relationen mellan företagen är betydligt äldre. Elitfönster och Hydro har samarbetat i mer än 40 år. Det är just detta som Svenskt Aluminium särskilt lyfter fram när Elitfönster nu tilldelas Stora Aluminiumpriset:
”Särskilt imponerande är arbetet med en lokal och cirkulär värdekedja där aluminium återvinns och återförs till nya profiler.”
I motiveringen framhålls också företagets långsiktiga användning av aluminium och hur materialets egenskaper kombinerats med ett målmedvetet hållbarhetsarbete för att skapa hållbara, högpresterande och underhållsfria produkter.
Aluminiumet får kosta mer
Men cirkularitet är bara ena sidan av materialfrågan. Den andra är aluminiumets klimatavtryck. Elitfönster anger att aluminiumet som används består av 33 procent Hydro REDUXA och 67 procent Hydro Low Carbon Recycled. Det är ett medvetet materialval – och inte det billigaste.
Jag frågar Tommy om kunderna faktiskt är beredda att betala mer för att Elitfönster använder aluminium med lägre klimatavtryck. Svaret är intressant.
– Nej, egentligen inte. I dag är det mer en hygienfaktor där vissa kunder till specifika byggprojekt kräver det absolut lägsta klimatavtrycket.
För Elitfönster har frågan i stället blivit hur företagets totala klimatavtryck kan reduceras. Aluminiumet är en av de delar där man har kunnat göra skillnad genom själva inköpsbeslutet. Det innebär också att rollen som inköpare förändras. Pris, kvalitet och leveranssäkerhet finns kvar. Men nu tillkommer klimatdata, återvunnet innehåll och möjligheten att återföra materialet till kretsloppet.
För projekt med ännu högre klimatkrav finns ytterligare materialalternativ. Tommy berättar att Elitfönster bland annat erbjuder Hydro CIRCAL 75R och kombinerar det med glas med lägre klimatavtryck.
Mycket av utvecklingen har drivits av byggmarknaden.
– De större byggföretagen började ställa krav. Sedan såg vi att det också finns mycket vi själva kan påverka – materialval, legeringar, spill och hur vi arbetar med våra leverantörer.
Ett fönster ska också komma tillbaka
Under samtalet återkommer vi flera gånger till samma fråga: Vad händer med materialet efter användningen? För aluminiumet i produktionen har Elitfönster kommit långt. Men ett fönster består av betydligt mer än aluminium.
Glaset är särskilt intressant.
Elitfönster presenterade tillsammans med Ragn-Sells 2022 ett system för cirkulära fönsterbyten, som lanserades brett under 2023. Elitfönster erbjuder att samla in de gamla fönstren när man på plats byter fönster hos kund. Tanken är att glaset inte bara ska bli exempelvis glasull, utan återvinnas till nytt planglas som kan användas i nya fönster. Även listverk, plåt, trä och andra material från fönsterbytet återvinns.
Det är betydligt svårare än att återvinna rent aluminiumskrot från den egna fabriken. Planglas har höga renhetskrav och får inte förorenas av exempelvis metallrester och där vi redan 2015 började återvinna det glas som kasseras i vår produktion till nytt planglas.
Men riktningen är densamma: materialet ska tillbaka. I dag återvinns 99 procent av vårt material, antingen som nytt material eller som energi.
Elitfönster arbetar med flera separata cirkulära flöden – aluminium i Vetlanda, glas i Lenhovda, plastlister och uttjänta konsumentfönster.
Är aluminium självklart även 2045?
På väg genom fabriken ställer jag en fråga som kanske ligger lite utanför ett reportage om ett aluminiumpris. Kommer Elitfönster fortfarande att använda lika mycket aluminium om 20 år?
Tommy funderar.
– Det är inte säkert.
Det svaret gör egentligen intervjun mer intressant. För samtidigt som Elitfönster får pris för sitt arbete med aluminium undersöker företaget konkurrerande material. Ett exempel är extruderade biokompositer baserade på bland annat cellulosa. De skulle kunna ge ett lägre klimatavtryck och dessutom ta bort vissa processteg. Om färgen finns i själva materialet behövs exempelvis inte samma pulverlackering.
Men när vi diskuterar nackdelarna kommer vi återigen tillbaka till samma punkt.
Återvinningen.
En aluminiumprofil kan sorteras, smältas om, extruderas och bli en ny profil. För kompositmaterial är vägen tillbaka till samma användning betydligt svårare. Där ligger aluminiumets styrka. Men det innebär inte att utvecklingen kan stanna.
Tommy berättar att Elitfönster och Hydro också tittar på hur själva aluminiumlösningen kan utvecklas.
– Vi tittar bland annat på legeringar och godstjocklekar. Kan vi göra profilerna tunnare använder vi mindre material.
Det är kanske den viktigaste framtidsfrågan för aluminiumindustrin i Elitfönsters arbete: inte bara hur aluminiumet produceras, utan hur mycket aluminium som faktiskt behöver användas för att åstadkomma samma funktion.
Mer än ett skydd mot regnet
Vi har gått ett varv genom fabriken.
Runt omkring oss fortsätter produktionen. Trä bearbetas. Glas kommer in i flödet. Beslag monteras. Aluminiumprofiler kapas och bearbetas. Fönster som inte fanns förrän en kund beställde dem tar successivt form.
När Elitfönster gjorde sitt första aluminiumklädda fönster 1980–81 var aluminiumets viktigaste uppgift att skydda träet mot väder och vind. I dag är bilden betydligt större.
För Elitfönster har aluminium blivit en fråga om konstruktion, design, produktion, logistik, inköp och klimatpåverkan. Och när profilen kapas finns redan en plan för vad som ska hända med biten som blir över.
Den ska tillbaka.
Det är först efter några timmar tillsammans med Tommy Freijd i Vetlanda som formuleringen i motiveringen till Stora Aluminiumpriset får sin konkreta innebörd. Elitfönster får inte priset för att företaget använder mycket aluminium.
De får det för hur de använder det.
Fakta om Elitfönster
Grundat: 1924, som Lenhovda Snickerifabrik
Fönstertillverkning: Sedan 1953
Ägare: Inwido AB (Noterat på Nasdaq Stockholm)
Omsättning: 1,7 miljarder kronor (2025)
Position på marknaden: 1
Medarbetare: Cirka 1 000
Produktion: Cirka 2 800 produkter per dag
Vetlanda: Cirka 600 anställda, 42 000 m² produktionsyta och cirka 1 600 produkter/dag
Lenhovda: Cirka 300 anställda, 31 000 m² produktionsyta och cirka 1 200 produkter/dag
Aluminium: Cirka 1 200 ton per år
Aluminiumprofiler: Cirka 3,7 miljoner meter per år
Kulörer: Cirka 550 per år
Första fönstret med aluminium: 1980–81
Fakta om aluminiumets väg
Sjunnen: Omsmältning
Vetlanda: Extrudering av profiler
Sävsjö: A-Lackering lagerhåller och pulverlackerar profilerna
Vetlanda/Lenhovda: Elitfönster bearbetar och monterar profilerna
Produktionsskrot: Sorteras och skickas tillbaka till smältverket i Sjunnen för att åter bli aluminiumråvara.
