Det är bra märkligt att när Kina står för ca 56 procent av världsproduktionen av aluminium så väljer västvärldens metallstatistiker att prata om metallbalansen i väst och lite diffust skilja ut Kina vid sidan av, lite grann som den fattiga kusinen på landet.Fast vad ska västanalytikerna göra, dom heter ju inte Wong eller Li som namn och har sannolikt svårt att få förstahandsinformation från det stora landet i öst. Sålunda lunkar man på i gamla fotspår och pratar om kinasiffrorna som en balanspost gentemot västvärlden. Med ett penndrag så blir en restriktionsstyrd årsproduktion på 32,3 Mton nedtagen till ett överskott på 1,5 Mton. Men de 32 miljoner tonnen, ja det var ju bara den officiella siffran och den har ju redan åkt på smisk. China Nonferrous Industry Association, CNIA, vilka sammanställer de siffror som IAI, International Aluminium Institute, använder har nu sedan ett par veckor smygreviderat sina siffror för fjolåret. Naturligtvis lite snyggt undangömt i rapportkolumnerna, men med denna revidering landar fjolårets produktion på 35,6 Mton. En felräkning nästan lika stor som hela Västeuropas årsproduktion, och det här är bara början.

Kinas produktion i december enligt officiella rapporter visar på en ökning på 15 % trots att vi nu är i de restriktionsdrabbade vintermånaderna. Nu skulle ju siffrorna visa mindre i produktion, men istället är de upp och nu är vi i slutet av februari och bara en månad kvar tills vinterrestriktionerna försvinner. Med vetskap om allt detta fortsätter analytikerna att se aluminium som en underskottsmarknad, jag har lite svårt för att tro på det. Vad jag däremot tror på är att det kan vara svårt att få denna metall att komma metallkonsumenter tillgodo, det har vi sett många bevis för. Aluminiumlagren på LME har kontinuerligt minskat det senaste året, ett tydligt tecken på en bra konjunktur där metall konsumer-as. Men förra veckan så rasslade det till i lagersystemen ordentligt och de krympande lagren fick en påfyllnad på en kvarts miljon ton, bara så där. Metallen kom in i Malaysia och Singapore och vi får hoppas på att det är en effekt av minskad momentan efterfrågan i Kina på grund av nyårsfirandet och inte en effekt av överskott. Hade metallen kommit in i lagerhus i någon annan del av världen hade man kunnat se det som en effekt av att det råder ”brist” på ingots på LME. En brist som nu också får påverkan på terminspriset på aluminium. Terminen mellan Cash och 3 månadersnotering började året runt 20 dollar contango men har nu handlats över till en backwardation på 10 dollar per ton. Inga stora siffror som sådant men de får en signifikant effekt om du ska ligga och finansiera lager. I december fick du tjugo dollar i handen när du rullade ditt lager nu får du betala tio!

När vi ändå är på ämnet signifikativa effekter så har vi ju en herre vid namn Donald Trump också. Har ni tänkt på att US dollarn har försvagats med 60 öre mot kronan på bara tre månader, Trump stänger av statsapparaten i dryga två veckor, europeiska varor blir dyrare och Trump får fler argument för att vara hårdför mot de som inte faller in i hans led.

Det amerikanska handelsdepartementet har nu tagit fram förslag till hur man ska hjälpa den amerikanska industrin. Syftet är att höja det amerikanska kapacitetsutnyttjandet från lågvattennivåer till den enligt administrationen acceptabla nivån av 80 % över hela industriskalan. För aluminium är utnyttjandegraden nu 48 % så här finns många politiska poäng att hämta, problemet är bara att de mesta som ligger i malpåse har gjort det länge och stängdes ner pga. höga energipriser. Så hur mycket finns det att hämta egentligen? Tariffer på 23,6 % för Kina och Ryssland eller importbegränsningar, frågan är om det inte drabbar de amerikanska konsumenterna mest. Mycket av det som importeras är inte lönsamt att tillverkas i USA, alternativt finns ej den produktionen alls.

Aluminiumpriserna kom under press då Trump stängde ner administrationen, Kina statistik kan göra detsamma men håll ett öga på den backwardation som nu blossat upp den indikerar ett ställningskrig mellan två marknadsgiganter.

TEXT: Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com