Standarder är gemensamtöverenskomna lösningar på återkommande problem. De finns inom alla områden: från den enklaste spik och skruv till datakommunikation, vård och miljö. I stort sett alla delar av vår tillvaro berörs av standarder.

Hos SIS (Swedish Standards Institute) finns nationella och internationella standarder som alla har förankrats, utvecklats och kvalitetssäkrats genom SIS standardiseringsprocess. Standarderna är framtagna inom en rad olika branscher och områden Standarder är frivilliga att tillämpa, men kan fungera som obligatorisk referens, ex-empelvis vid myndigheters föreskriftsarbete och upphandling. SIS Standarder är formell svensk stand-ard och internationell standard som utarbetats inom SIS (Sverige), CEN (Europa) eller ISO (globalt). En standard kan till exempel innehålla produkters funktionskrav och hur de ska provas eller beskrivningar av tjänsters innehåll och utförande. Den kan även innehålla gemensam terminologi eller beskriva gemensamma symboler och skyltar.
Ett övergripande syfte med standarder är att underlätta handel och kommunikation. Andra syften är att:
• skapa tydliga riktlinjer för att säkra funktion och kvalitet
• effektivisera och förbättra processer
• öka transparens och förenkla jämförelser
• öka säkerhet och tillgänglighet
• spara resurser och minska miljöpåverkan
• främja utveckling
Det finns även tekniska specifikationer som inte har status som standard men som också är gemensamt framtagna överenskommelser. En teknisk specifikation tas ofta fram i ett skede när området ännu inte är tillräckligt utvecklat för att dokumentet ska kunna fastställas som formell standard.

SIS är en del av det nätverk som fram-ställer svenska, europeiska (CEN, the EuropeanCommittee for Standardization) och globala standarder (ISO, International Organ-ization for Standardization). SIS säljer och ger upplysningar om såväl svensk som europeisk och global standard.
Genom prenumerationstjänsten e-nav kan man få tillgång till de senaste versionerna av samtliga standarder och vägledningar som berör just ditt arbete. Att bli medlem och delta i ett standardiseringsprojekt är ett annat sätt att få tillgång till aktuella standarder inom just ditt område.

Direktiv används för att harmonisera lagstiftningen i medlemsländerna i EU, bl.a för att den inre marknaden ska fungera. Den nya metoden (New approach) innebär att EU-kommissionen träffar avtal med de europeiska standardiseringsorganen CEN, CENELEC och ETSI att ta fram standarder som uppfyller de krav som ställs i EU-direktiv. De standarder som utarbetas på mandat kallas harmoniserade standarder. De tas liksom övriga europeiska standarder fram i samarbete med nationella stand-ard-iseringorgan (fn 31 medlemmar), däribland SIS. Det är frivilligt att använda alla standarder men uppfyller man kraven i en harmoniserad standard uppfyller man också EU-direktivets krav. För att en produkt ska få cirkulera fritt på den inre marknaden måste den uppfylla det eller de EU-direktiv som gäller för produkten.
Den nya metoden innebär att:
• nationella särkrav kan undanröjas genom att den europeiska lagstiftningen fokuserar på övergripande krav på säkerhet, hälsa och miljö eller på andra krav av allmänt intresse
• kvalitén på de europeiska standarderna garanteras genom mandat som EU-kommiss-ionen ger till CEN, CENELEC och ETSI enligt generella riktlinjer
• de harmoniserade standarderna har ett innehåll som är förenligt med de väsentliga kraven i relevanta EU-direktiv
• de nationella sektorsmyndigheterna ska godta produkter tillverkade enligt harmon-iserad standard
• de nationella sektorsmyndigheterna ansvarar för säkerhet inom sina verksamhetsområden, vilket innebär att t.ex Kon-sumentverket genom stickprov säkerställer att produkter som finns på marknaden uppfyller kraven i de EG-direktiv som faller under Konsumentverkets ansvar.

Fakta

Matrisen över standarder för aluminium ovan visar framför allt materialstandarder för de olika formvarorna såsom gjutgods, tråd, plåt och profil. Tre viktiga standarder är:
SS-EN 515 Aluminium och aluminiumlegeringar – Bearbetade produkter – Tillståndsbeteckn­ingar
SS-EN 573-1 Aluminium och aluminiumlegeringar – Kemisk sammansättning och form­varor av plastiskt bearbetade produkter – Del 1: Numeriskt beteckningssystem
SS-EN 1780-1 Aluminium och aluminiumlegeringar – Beteckning av olegerat och legerat aluminium för tackor avsedda för omsmältning, legeringsmetaller och gjutgods
– Del 1: Numeriskt beteckningssystem
Det är av största vikt att alla företag involverade i aluminiumverksamhet tar del av dessa standarders innehåll för det är i dessa som det gemensamma språket och uttryckssättet finns. Det är tyvärr så att många företag släpar efter i att kunna uttrycka sig korrekt om olika leger­ingars och tillstånds korrekta beteckning.