Constellium N.V. har meddelat att man öppnar en ny modern färdigställningslinje i sitt verk i franska Neuf-Brisach byggt år 1967 för en total kostnad på 180 MEUR. Den nya linjen är konstruerad för att uppfylla den växande efterfrågan på bilkarossplåt av aluminium.

Med en produktionskapacitet på 100 000 ton, uppvisar den nya 240 m långa slutlinjen snabb värmebehandling, temperaturkont-roll, högeffektiva kylprocesser liksom en ökad flexibilitet avseende tjockleken hos de framställda plåtarna. Detta omfattande område av innovativa teknologier möjliggör för Constellium att tillverka högkvalitativa aluminiumprodukter för inner- och ytterdörrar samt råkarosser (Body-in-White). Den nya färdiglinjen är i slutsteget av kvalificeringsfasen och har redan startats för kommersiell produktion.

”Hack i häl med lanseringen av denna nya tillverkningslinje med vår partner UACJ Corporation i Bowling Green i USA, är öppnandet av linjen i Neuf-Brisach ett kritiskt steg i utförandet av vår globala biltillväxtstrategi,” säger Jean-Marc Germain, vd för Constellium. ”Den visar vårt åtag­ande att uppfylla biltillverkarnas behov av nya avancerade aluminiumprodukter och lösningar.”
”Det är spännande att få meddela kapacit­etsutvidgningen i vårt verk i Neuf-Brisach med öppnandet av en bäst-i-klassen slutlinje för bilar,” säger Arnaud Jouron, vd för Constelliums verksamhet Packaging and Automotive Rolled Products. ”Med förstklassiga teknologier, en rutin­erad bilexpertis i vår stab på båda sidor Atlanten och en extra linje lokaliserad i hjärtat av Europa, är vi väl positionerade att fånga in tillväxten på bilaluminiumplåt i Europa och världen över.”

Byggt år 1967 är verket i Neuf-Brisach ett integrerat aluminiumvalsverk med färdigställnings- och återvinningsverk. I Neuf-Brisach tar Constellium fram och producerar ett stort antal bandrullar och plåtprodukter för OEM-biltillverkare liksom mat- och dryckesburkar för kunderna. Förutom ökad produktionskapacitet för aluminiumkarossplåt i Neuf-Brisach, förvänt­as denna nya färdigställningslinje tydligt hjälpa upp Constelliums produktionskapacitet av bilplåt i Europa och att uppfylla förväntansfull bilmarknadstillväxt.

I Europa har striktare regler för fordonens CO2-utsläpp resulterat i en ökad efterfrågan på aluminium. Med den ökande betydelsen av lätta bilar förväntas karossplåtvolymerna för aluminium nå 700 000 ton år 2020, upp från 230 000 ton 2012.


Detta är ganska fantastiskt och ger en helt ny betydelse av begreppet ”offergjutform.” Walter R. Tschinkel är insektssamlare och professor emeritus i biologi vid Florida State University. Han betraktar myror som ”en av naturens stora arkitekter” och är nyfiken på att förstå deras självskapande naturmiljö och hitta på en intelligent (om än grym) metod att göra det på, nämligen genom att hälla smält aluminium ner i myrhålet.

Man förvånas inte att myrorna dör under processen. Men efter att aluminiumet stelnat och kylts ner utför Tschinkel en minutiös utgrävning och bringar i dagen dessa märkliga, ljuskroneliknande former som avslöjar den okända arkitekturen hos myrkolonierna.

Tschinkel har upptäckt att kolonierna kan bli upp till 3,7 m djupa och härbärgera 9 000 till 10 000 arbetande myror.

Om du undrar hur han har kunnat bestämma hur många myror som finns under jorden, så startade han sina undersökningar under 1980-talet genom att göra gipsavgjutningar, vilka inte förångade myrorna. Genom att bryta isär gipset, kunde han räkna de små rackarna.

Så varför bytte han då från gips till aluminium? Av samma skäl som tillverkare som vill göra bildelar av ett material men inte av det andra. ”Nackdelen med gipsgjutningar är att de så lätt går sönder, så efter det att du grävt upp dem måste du limma ihop gipsdelarna,” säger Tschinkel i en intervju från 2008. Aluminium har visat sig vara mer robust.

Förutom aluminium använder han också zink ”för dess låga smältpunkt,” och drar nytta av skrotat material från gamla objekt.

Jag får zinken gratis från gamla anoder på skeppsvarv. Zink korroderar och stål gör det inte, så man sätter zinktackor på fartygsskrovet och ersätter dem när ungefär hälften har korroderat bort. Ibland får jag aluminium från gamla dyktuber. Vi lägger träkol i en isolerad soptunna och lägger aluminiumet inuti en stålbehållare för att smälta det (placerad i en mindre behållare i tanken och sedan häller vi den smälta metallen i närmaste öppning).


Fortsätt till Aluminium Scandinavia >