DEBATT
Svensk industri går för högtryck, men den skriker efter kvalificerad arbetskraft. Tre av fyra teknikindustriföretag måste redan idag anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens enligt Teknikföretagens färska rapport ”Vinna eller försvinna”. Risken är stor att situationen kommer att bli ännu mer kännbar i takt med stora pensionsavgångar och att arbetsuppgifterna inom industrin förändras och kräver ny sorts kompetens.

Nu måste hela branschen kraftsamla för att ändra bild-en av svensk industri, locka unga till tekniska yrken och göra det lättare för äldre att kompetensutveckla sig inom eftertraktade industriyrken. 

Under Underhållsmässan i Göteborg i mars var kompetensbristen inom industrin en het fråga som diskuterades i flera programpunkter. Yrken och arbetsuppgifter förändras och idag är mycket inom industrin automatiserat och styrs av datorer. Arbetsuppgifterna handlar mer om underhållsteknik, automation, robotteknik och IT än om montering och mekanik. Att underhålla mjukvara, hantera automatiserade processer och ha en analytisk förmåga har blivit viktiga kompetenser i den moderna industrin. 

Men trots spännande och utmanande arbetsuppgifter, är det svårt att rekrytera. Bilden av industrin som den en gång var lever kvar hos många. Frågar man unga har de ingen bild alls av vad ett arbete inom industrin innebär. Utbildningsplatser står tomma till yrkesutbildningen på det Industritekniska gymnasieprogrammet dit bara 1400 ungdomar sökte sig i år. Det är hälften så många som för 10 år sedan. Dessutom saknas det såväl civilingenjörer som högskoleutbildade IT-ingenjörer och ingenjörer inom underhåll och processteknik. Och bristen på kompetent arbetskraft kommer att bli ännu mer kännbar i takt med stora pensionsavgångar, samtidigt som Sveriges demografiska utveckling pekar på färre ungdomar i framför allt storstadsregionerna.

För att täcka behovet inom industrin, måste vi dels lyckas locka fler unga att söka tekniska utbildningar. Samtidigt måste vi kompetensutveckla den arbetskraft som redan finns för att hantera de nya automatiserade arbetsuppgifter som präglar en stor del av industrin idag. För att lyckas med det behöver Sverige: 

• Göra det lättare för redan anställda inom industrin att kompetensutveckla sig, bland annat genom att företagen ökar möjligheterna att kombinera arbete och studier. 

• Skapa fler utbildningsplatser för vuxna som vill omskola sig till ett industriyrke och styra så att statsbidragen för vuxenutbildning används mer till utbildningar som gynnar industrin än vad som görs idag.  

• Skapa attraktiva yrkescentra där strategiskt viktiga yrkeshögskoleutbildningar permanentas och läggs tillsammans med gymnasieskolans yrkesprogram i orter där industrin är stark.

• Öka den lokala samverkan mellan kommun, utbildningsanordnare och företag för att skapa attraktiva utbildningar med kunskap som efterfrågas av industrin. Lyckade sådana samarbeten sker redan på flera orter i Sverige genom Teknikcollege. 

• Utveckla samarbetet mellan industri, universitet, institut och departement på nationell nivå, för att framtidssäkra kompetensväxlingen i svenskt näringsliv. Ett bra exempel på detta är det strategiska innovationsprogrammet
Produktion2030.

Utöver detta måste företagen bli bättre på att förmedla bilden av vad en modern industri faktiskt är – nämligen en framtidsbransch med stora möjligheter att jobba med något som gör skillnad i en miljö fylld av spännande teknik, automation, artificiell intelligens och analytiskt underhållsarbete. 

Här måste vi lyckas om svensk industri ska fortsätta behålla sin starka konkurrenskraft!

Tomas With
vice förbundsordförande, IF Metall 

Amelie von Zweigbergk
avdelningschef industriell
utveckling, Teknikföretagen

Anders Skoogh
docent, Chalmers tekniska Högskola 

Johan Stahre
professor och vice programchef
Produktion2030

Ewa Ekman
vd Göteborgs Tekniska College

Dela gärna artikeln